X
Annons
X

Expert: ”Misstänkt välfärdsbrott av unikt slag”

En tidigare dömd ekobrottsling med ett statligt skadeståndskrav på 20 miljoner misstänks för ny svindel, enligt Försäkringskassans utredning. Det har SvD berättat om.

– Fallet visar att kontrollsystemet fångat upp ett misstänkt organiserat välfärdsbrott av unikt slag, enligt Johanna Skinnari, Brottsförebyggande rådets expert på området.

undefined
Foto: Hasse Holmberg

Den aktuella assistanshärvan handlar om två tidigare dömda ekobrottslingar, med 21,3 miljoner i skadestånd till Försäkringskassan, som via ett assistansbolag misstänks tillskansa sig statliga medel utan att betala av sin skuld – enligt Försäkringskassans utredningen.

Personen som beskrivs som "Huvudmannen" har arbetat på Försäkringskassan och dömdes 2007 för att ha förskingrat cirka 35 miljoner kronor. Straffet blev fyra års fängelse för trolöshet mot huvudman och ett statligt skadestånd.

Försäkringskassan har starka misstankar om att "Huvudmannen", efter sitt fängelsestraff, har vilselett Försäkringskassan och Kronofogden och tagit del av statliga medel via ett assistansbolag som ägs av en kvinna som myndigheten tror är mannens sambo.

Annons
X

Flera myndigheter har deltagit i utredningen, som beskrivs som den största Försäkringskassan gjort.

– Det här verkar vara ett assistansfall med extra allt. Det är ett väldigt sällsynt ärende som innehåller många omständigheter. Det brukar snarare vara så att skattebrott generellt är mer organiserade, eftersom kontrollsystemet är mer utvecklat där jämfört med välfärdsbrott, säger Johanna Skinnari, Brottsförebyggande rådets expert på bland annat brott mot assistansersättningen.

Kontrollsystemen för att upptäcka assistansbrott har varit väldigt svaga

Vilket parti passar dig bäst? (Foto: TT)
Vilket parti passar dig bäst?

Ta ställning i 30 politiska frågor – är du osäker finns faktavideor och argument för och emot varje fråga. Sedan visar Valkompassen vilka partier du står närmast.

Vad kännetecknar de mest organiserade fallen ni har sett?

– Kontrollsystemen för att upptäcka assistansbrott har varit väldigt svaga och tidigare har det inte funnits behov för så kallade målvakter eller bulvaner. Men i nya ärenden finns sådana exempel, där familjemedlemmar är målvakter. I vissa fall finns ytterligare en komponent, att man använt personer inifrån en myndighet, säger Skinnari.

Att Försäkringskassan, tillsammans med polis och andra myndigheter, bedrivit utredningen om bolaget och väckt misstankar om brott är ett "gott betyg för kontrollsystemet", menar Brå:s expert.

– Det ovanligt organiserat men ändå så upptäckts det och utreds närmare. Anledning till det verkar vara att personerna agerat nära myndighetssfären. Alltså använt sig av personer inom Försäkringskassan och att man också uppges hota handläggare, vilket drar till sig uppmärksamhet, säger Skinnari.

Hon påpekar att den misstänka användningen av "insiders" på Försäkringskassan gör fallet särskilt allvarligt. Att företag används som verktyg för att missbruka välfärdsystemet är mer typiska element, menar Johanna Skinnari.

Johanna Skinnari, Brottsförebyggande rådets expert på brott mot bland annat assistansersättning. Foto: Lieselotte van der Meijs

Ekobrottsmyndigheten har under flera års tid sett en utveckling där kriminella eller oseriösa aktörer startar företag vars enda "affärsidé" är att begå ekonomisk brottslighet. Gränsen mellan den kriminella världen och det etablerade näringslivet tycks alltmer suddas ut, konstaterar myndigheten i sin senaste lägesrapport.

"Det är alldeles för lätt för personer med kriminella avsikter att utnyttja våra välfärdssystem", sa justitieminister Morgan Johansson (S) 2015 i samband med en annan assistanshärva.

Inom organiserade ekobrott så letar man efter gråzoner där det är svårt att bevisa brottslighet

– Inom organiserade ekobrott så letar man efter gråzoner där det är svårt att bevisa brottslighet, vilket gör det svårt för myndigheterna att utreda. Som aggressiv skatteplanering, där det inte alltid är givet att det är ett brott, säger Johanna Skinnari.

Vad skulle du säga är särskilt allvarligt inom assistansbranschen?

– På en normal marknad slås oseriösa bolag ut. Men problemet vi sett flera exempel på är att oseriösa assistansbolag använder mutor. Att den funktionshindrade eller anhöriga blir erbjuden pengar eller andra förmåner. Eller så riktar man sig på dem som inte för sin egen talan.

Skinnari säger att det finns exempel där anordaren duperat eller samarbetat med gode män och vårdnadshavare, vilket gör att oseriösa bolag finns kvar när lönsamheten i branschen generellt sett sjunker.

Att göra oanmälda inspektioner mot assistansbolag är inte verkningsfullt, enligt Inspektionen för vård och omsorg, IVO – som har tillsynsansvar. Orsaken är att det kan vara etiskt problematiskt att göra oanmälda hembesök till assistansberättigade och hos bolagen finns det risk för att företrädarna inte är på plats.

Brottsförebyggande rådet har dock konstaterat att det finns flera skäl för att genomföra oanmälda inspektioner.

– Skatteverket har ju metoder för detta som har genererat brottsutredningar och avslöjat fusk. Det bygger på kontroller på arbetsplatsen, för att ringa in om det ser ut som en seriös arbetsplats. Man ska inte avfärda betydelsen av oanmälda inspektioner, i de fall där misstankar finns, säger Johanna Skinnari.

Utgifterna för assistansersättningen över tid, jämfört med antalet assistansberättigade.
Annons
Annons
X
Annons
X
Foto: Hasse Holmberg Bild 1 av 3

Johanna Skinnari, Brottsförebyggande rådets expert på brott mot bland annat assistansersättning.

Foto: Lieselotte van der Meijs Bild 2 av 3

Utgifterna för assistansersättningen över tid, jämfört med antalet assistansberättigade.

Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X