Annons

”Misstankarna mot Engström håller inte”

Hörnet Sveavägen/Tunnelgatan där Olof Palme mördades 1986.
Hörnet Sveavägen/Tunnelgatan där Olof Palme mördades 1986. Foto: Pontus Orre/Aftonbladet/TT

Det finns alternativa förklaringar till Stig Engströms berättelse om mordkvällen. Det innebär att huvudargumentet för åklagarens Engström-hypotes är synnerligen svagt, skriver professor Christian Dahlman, expert på bevisvärdering.

Under strecket
Publicerad

Vid en presskonferens den 10 juni pekade åklagare Krister Petersson ut Skandiamannen Stig Engström som skäligen misstänkt för mordet på Olof Palme, och meddelade att utredningen läggs ner eftersom Engström inte lever längre. Petersson sa att de omständigheter som pekar mot Engström inte är så starka att de bevisar bortom rimligt tvivel att Engström är skyldig, men hävdade att bevisningen är tillräcklig för att göra det sannolikt att Engström är ansvarig för mordet. Men den som granskar bevisningen ser att bevisläget faktiskt är ännu svagare än så. Om man beaktar de alternativa förklaringar och den motbevisning som åklagaren inte nämnde vid sin presskonferens är Engström-hypotesen högst osannolik.

Enligt Engströms egen berättelse om mordnatten var han en av de första personerna som kom fram till mordplatsen precis efter mordet, och hjälpte till med att ge Olof Palme första hjälpen, och hjälpte till när poliser kom till platsen genom att peka ut mördarens flyktväg in på Tunnelgatan. Åklagare Peterssons huvudargument för Engström-hypotesen är att Engströms beskrivning av sitt handlingskraftiga agerande inte bekräftas av vittnen på platsen.

Annons
Annons
Annons