Annons

Minskat motstånd mot GMO

Trots att modern genteknik förändrat den globala matproduktionen i grunden har det europeiska motståndet varit kompakt. Nu höjs dock allt fler röster höjs för att lätta på de hårda restriktionerna - samtidigt som ny teknik utmanar gränserna för vad som räknas som genmodifierad mat.

Publicerad

**Solen står högt **över skånska slätten och lukten av svensk sommar slår emot oss när vi kliver ur bilen och in i en djungel av potatisplantor. Vi befinner oss på en av Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) testodlingar i närheten av Alnarp - ett centrum för svensk växtforskning sedan 1862.

I den lerrika jorden växer potatisplantor i raka led. I vissa av raderna lyser blasten klorofyllstinn och spänstig. I andra är den brun och ligger klistrad mot marken som efter en häftig regnskur.

Forskningskoordinatorn Erik Alexandersson kryper mellan raderna och bedömer hur bra eller dåligt de modifierade plantorna från labbet står emot angreppen av bladmögel. Kollegan Laura Grenville-Brigg, specialist på växters infektionssjukdomar, antecknar. Detta gör gruppen varje vecka under odlingssäsongen.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 1 av 8

Forskningskoordinatorn Erik Alexandersson.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 2 av 8

Här odlas sticklingar från genmodifierade potatissorter, vanliga potatisar och potatissläktingar som gruppen forskar på. De små skotten är placerade i petriskålar fyllda med näringslösning. Genom att hålla de olika sorterna levande kan forskningen pågå året om.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 3 av 8

Laboranten Pia Olsson håller en låda med sticklingar från genmodifierade potatissorter.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 4 av 8

Ett exempel på Phytophthora Infesta, som leder till potatisbladsmögel.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 5 av 8

Doktoranden Kibron Behre infekterar potatisblad med sporer från bladmögel, phytophthora infestans och placerar dem i ett kylrum. Efter mellan 5 och 7 dagar kan man med blotta ögat se angreppen och avgöra hur resistent en planta är mot sjukdomen.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 6 av 8

Laboranten Pia Olsson utför ett centralt moment inom genöverföring. Med en skalpell skär hon snitt i ett blad från en vanligt potatisplanta. Detta placeras i en lösning med jordbakterien Agrobacterium tumefaciens, som är preparerad med gener från en resistent potatisplanta. Då små skott, efter några veckor växer ut från bladet plockas dessa upp med pincett och testas med hjälp av PCR-teknik för att se om de är bärare av genen.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 7 av 8

Teamet bedömer hur bra eller dåligt de modifierade plantorna från labbet står emot angreppen av bladmögel.

Foto: LINUS SUNDAHL-DJERF/SVD. Bild 8 av 8
Annons
Annons
Annons