Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Minska betygens inflytande i stället

Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet

Svenska skolor, både kommunala och fria, konkurrerar med varandra om samma elever. Incitamenten att ge glädjebetyg är betydande. Medan betygen länge har gått uppåt, har de faktiska kunskaperna sjunkit under samma period. Uttryckt i en graf ser det ut som ett kryss.

En logisk slutsats hade därför varit att minska betygens vikt. Mot bakgrund av detta är det märkligt att den statliga utredning (SOU 2017:20) som presenterades i onsdags vill öka betygens inflytande ytterligare.

I stället borde vi kanske på försök införa obligatoriska inträdesprov till de populäraste högskoleutbildningarna.

Annons
X

Utredningen föreslår att kvoten för högskoleprovet minskas från en tredjedel till 15 procent. Ett av argumenten för det är att betyg bättre förutsäger studieframgång. Några siffror anges dock inte, vilket gör påståendena svåra att bedöma. Rimligare vore att förbättra högskoleprovet, eller ersätta med fler specifika prov, inte att minska kvoten. I USA är det kombinationen av deras motsvarighet till högskoleprovet – SAT – och betyg som bäst förutsäger studieframgång, snarare än endera på egen hand. Detta var också vad en internationell utvärdering av högskoleprovet som genomfördes 2002 kom fram till. Varför ratade man den idén?

Betygssystemet är dysfunktionellt. Utredningens förslag riskerar sannolikt att bara leda till ännu högre betygsinflation, eftersom betygen görs ännu viktigare. I stället borde vi kanske på försök införa obligatoriska inträdesprov till de populäraste högskoleutbildningarna. Detta skickar en signal till gymnasieskolor om att deras elever kommer att bedömas för sina kunskaper. Vad man faktiskt lär sig skulle då hamna i centrum.

Annons
Annons
X
Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X