Annons
X
Annons
X

Minska antalet politiker i riksdagen

Risken med att det skapas något av en särskild ”klass” av yrkespolitiker är att de blir mindre representativa för den befolkning de är utsedda att representera. Vi har därför tre konkreta förslag på hur vi behöver arbeta för att minska utbredningen av yrkespolitiker, skriver Aron Modig, förbundsordförande för KDU.

BRÄNNPUNKT | POLITIKERPROFFS

Vi behöver arbeta för att minska utbredningen av långvariga yrkespolitiker i Sverige.
Aron Modig

I tisdagens upplaga av Svenska Dagbladet ( 10/1) gjorde tidningen en granskning av de svenska ministrarnas civila bakgrund, i avseende på utbildning och arbetslivserfarenhet utanför politiken. Det var på många sätt en deprimerande läsning. Få av ministrarna har någon längre erfarenhet av civilt arbete utanför den politiska sfären, men utbildningsnivån är förhållandevis låg. SvD:s granskning visar att statsråden i snitt har studerat ungefär tre år, arbetat knappt sju år och varit heltidspolitiker eller arbetat politiskt i mer än hela 17 år. Utrymmet för människor med en annan bakgrund än den partipolitiska är högst begränsat. Det är alltså en samling av långvariga yrkespolitiker som utgör de styrande i Sverige.

Är då detta ett problem? Jag menar att så är fallet. Att vägen till den politiska toppen alltför ofta går från ungdomsförbund och partiombudsmannajobb, via kommunala nämnder och uppdrag som politisk sekreterare, men alltför sällan via karriärer inom ”vanliga jobb”, näringslivet eller akademin utgör ett potentiellt hot mot den representativa demokratin.

Risken är att denna avskildhet från den övriga världen får som konsekvens att det skapas något av en särskild ”klass” av yrkespolitiker, vilket de facto utgör ett stort demokratiskt underskott. De politiska makthavarna blir mindre representativa för den befolkning de är utsedda att representera.

Annons
X

Denna avskildhet riskerar också att resultera i att en destruktiv kultur etableras inom den politiska eliten. Under hösten rasade debatten kring hur yrkespolitiker skapat mycket generösa ersättnings- och pensionssystem åt sig själva. Denna olyckliga utveckling beror på att många toppolitiker sällan har någon civil karriär att luta sig tillbaka på om de skulle bli av med sitt uppdrag. I situationer då en politikers hela karriär och privatekonomiska situation blir avhängigt ett visst politiskt uppdrag finns en överhängande risk att det inte framförallt är det gemensamma bästa, den goda saken eller den ideologiska övertygelsen – utan egenintresset – som ligger till grund för det politiska engagemanget.

Självklart ska våra beslutsfattare vara väl betalda då de i många fall har ett stort ansvar och fyller en viktig samhällsfunktion. Men den ekonomiska ersättningen får aldrig bli ett mål i sig, utan ska vara ett medel som möjliggör en satsning av tid och kraft för samhällets bästa.

I annat fall riskerar exempelvis alltför generösa pensionssystem att bli omoraliska, eftersom de utgör ett avsteg från principen om att varje människa har ett eget ansvar att göra rätt för sig. Heltidspolitiker ska återgå till ett vanligt arbete när ett förtroendeuppdrag avslutats och det är inte är rimligt att vanligt folk ska stå för avdankade politikers försörjning för all framtid. I annat underblåses politikerföraktet i samhället, vilket undergräver förtroendet för oss politiker som grupp. Att vara ledare handlar om att gå före, visa vägen och ”leva som man lär”. Det är inte speciellt trovärdigt att argumentera för en arbetslinje som ska gälla för alla förutom en själv.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hur kan vi då komma tillrätta med denna problematik? Vi unga kristdemokrater driver följande förslag för att minska antalet yrkespolitiker:

    • Minska riksdagen till 199 ledamöter från dagens 349.

    Sverige har idag världens största parlament i förhållande till storleken på befolkningen. Landet skulle styras lika bra med färre politiker som trycker på knappar. Färre politiker gör det även lättare att utkräva ansvar – svårare att gömma sig i anonymitet.

    • Ta bort personvalsspärren helt i valen till riksdag, kommuner och landsting.

    Det skulle berika vårt valsystem, öka allmänhetens kännedom om våra folkvalda och stärka möjligheten till ansvarsutkrävande. Det skulle också göra det enklare för människor utan 15 års erfarenhet från ett politiskt ungdomsförbund att ta sig in i demokratiska församlingar.

    • Underlätta för politiker att ha andra sysselsättningar vid sidan om de politiska.

    Att politiska uppdrag kombineras med andra engagemang i världen utanför, inom näringsliv och civilsamhälle, bör inte bara accepteras och respekteras utan också uppmuntras. Det skulle öka intresset bland duktiga yrkesverksamma människor att ge sig in i politiken.

    Att vara politiker är inte detsamma som att ha ett vanligt jobb. Som politiker sitter man på ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag för att representera sina väljare och kämpa för de idéer man tror på. Den principen är väldigt viktig att hålla fast vid. Vi behöver arbeta för att minska utbredningen av långvariga yrkespolitiker i Sverige. Detta tjänar både allmänheten och de förtroendevalda på i längden.

    ARON MODIG

    förbundsordförande KDU

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X