”Mina känslosvall ställer ofta till det för mig”

Att leva med borderline, eller emotionell instabilitet, är speciellt. Artikelserien ”Tvära känslokast” med nya teorier om biologiska orsaker väckte starka reaktioner hos en ung kvinna. Här ger hon sin syn på hur det kan vara – och hur omgivningen borde se på känslostormarna.

Under strecket
Publicerad
”Det är en storm inuti mig som när som helst kan rivas upp och har jag otur så kommer den med full kraft, som en orkan av känslor”.  Kvinnan på bilden är inte samma person som skrivit texten.

”Det är en storm inuti mig som när som helst kan rivas upp och har jag otur så kommer den med full kraft, som en orkan av känslor”. Kvinnan på bilden är inte samma person som skrivit texten.

Foto: Daniella Backlund
Annons

I dag är en sådan dag då allting bara känns hopplöst. Igår läste jag flera artiklar om ny forskning som uppkommit kring borderline – och mycket pekar på, enligt denna forskning, att borderline är ett neuropsykiatriskt funktionshinder och inte en psykisk sjukdom eller personlighetsstörning.

Många tankar och känslor kommer upp i mig när jag läser första delen i artikelserien Tvära känslokast. Dels så känner jag en lättnad. Jag är trött på att tänka och känna att jag är sjuk och att jag kan botas. Jag har mycket länge hellre trott på att lära mig leva med min funktionsnedsättning med hjälp av en stöttande/förstående omgivning, både yrkesmässigt och privat, samt med hjälpmedel. Hellre detta än att försöka bota och behandla.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons