Saeed Alnahhal:Mina barn är både syrier och svenskar

Saeed Alnahhal

Att överge hemlandets kultur eller en naturlig och nödvändig process för den som flyttar till ett nytt land? Mellan religiösa fanatiker som ser integration som ett hot och de som kräver att nyanlända beter sig helt ”svenskt” finns ett brett spektrum. Jag ser mina barn både som syrier och svenskar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Mohammad 5, Limar 8, Miral 4, Lujain 7 sitter och leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende. Bilden är från ett tidigare reportage SvD:s Saeed Alnahhal och Magnus Hjalmarson Neideman gjorde i april.

Mohammad 5, Limar 8, Miral 4, Lujain 7 sitter och leker i korridoren på Vintertullens flyktingboende. Bilden är från ett tidigare reportage SvD:s Saeed Alnahhal och Magnus Hjalmarson Neideman gjorde i april.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

”Har du redan börjat integrera dig?!” Det är en vanlig fråga som nyanlända syrier i Sverige får höra från andra syrier, inte minst de som är kvar i hemlandet – de som tycker att det är skam att ”överge egna traditioner och vanor”.

Går en man som kom från ett konservativt samhälle på gympa eller om ungdomar umgås med kompisar av ett annat kön, så får man sannolikt höra det. Även om det sägs på skämt, så ligger det allvar bakom.

Annons
Annons
Annons