Annons
X
Annons
X

Miljölarm om giftgas i havet

I vattnen utanför Gotland ligger omkring 10 000 senapsgasbomber och andra kemiska stridsmedel från andra världskriget, visar en stor kartläggning som Sjöfartsverket gjort. Senapsgasen riskerar att skada fiskare som får upp giftet med sina nät, och restprodukten arsenik har börjat läcka ut i havet.

(uppdaterad)
Senapsgas som läckt ur sin behållare har i det kalla vattnet ungefär en tjock och kletig konsistens. De kan påminna om fettklumpar med en bärnstensliknande färg.
Senapsgas som läckt ur sin behållare har i det kalla vattnet ungefär en tjock och kletig konsistens. De kan påminna om fettklumpar med en bärnstensliknande färg. Foto: SJÖFARTSVERKET

Det hela börjar när andra världskriget precis är slut. Stora mängder förbjudna, kemiska stridsmedel som finns kvar i Tyskland behöver försvinna. Under flera års tid kör de allierade fartyg efter fartyg fullastade med stridsmaterial rakt ut mot havet. Ett tiotal fulla skepp sänks med all sin last rakt ner i Skagerack. Utanför Gotland, Bornholm och ända bort till Lettland och Polen kastas bomberna en och en överbord.

I dag finns över 55000 ton kemiska stridsmedel kvar på Östersjöns botten, visar en kartläggning som Sjöfartsverket gjort. Efter många år i bräckt vatten har majoriteten av behållarna rostat sönder. Gasen flyter nu oskyddat omkring på botten i fast form.

Sedan november 2011 har Sjöfartsverket arbetat med att kartlägga ett 1700 kvadratkilometer stort område sydost om Gotland. Besättningen på fartyget Baltica har arbetat med en slags ekolodsutrustning som likt ficklampor lyst upp en yta på båda sidor om båten. Stora mängder information har därefter analyserats.

Annons
X

Sjöfartsverket har hittat 39000 misstänkta objekt på Östersjöns botten. 10000 av dem är kemiska stridsmedel, framförallt senapsgasbomber.

Så fort gasen kommer i kontakt med havsvattnet så börjar den brytas ner, om än mycket sakta. Gasen kan ge ifrån sig giftiga ämnen och kemikalier. Huvudrestprodukten arsenik har hittats i vattnet.

– Vi vet att det finns men vi vet ännu inte hur mycket eller hur farligt det är eftersom analysarbetet av proverna inte är färdiga än, säger Rune Berglind på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Även en minlinje med mellan 200 och 300 minor har upptäckts i dumpningsområdet. Marinen har undersökt linjen och har kunnat se att den inte utgör någon fara eftersom majoriteten bara har själva ankarna kvar, inte minorna.

    Senapsgasen kan däremot vara en risk. Där den ligger på Östersjöns botten utgör den ingen fara för allmänheten. Annat är det för fiskenäringen. Eftersom senapsgasen läckt ur sina behållare så ligger den helt oskyddad på botten. I det kalla vattnet får gasen en fast form som liknar fettklumpar. Det är inte ovanligt att fiskare som använder trålfartyg får upp senapsgasen i sina nät. Detta trots att det råder fiskeförbud i dumpningsområdet. Gasen i fast form kan ge allvarliga skador med brännskadeliknande effekter vid direktkontakt med huden. När temperaturen blir över 14 grader börjar den avge ånga och kan bli farlig att andas in.

    Kartläggningen är en del av ett EU-projekt där målet är att ta reda på hur det här kan förorena miljön och rubba Östersjöns känsliga ekosystem. Flera testgrupper har jobbat med att ta prover, både från vattnet och från havsbottnen. Dessutom odlas musslor i de utsatta områdena för att se hur de påverkas. De preliminära resultaten från musselodlingarna visar att musslorna påverkas till det sämre i vatten där senapsgas läckt ut.

    I dumpningsområdena kring Bornholm och i Skagerack har liknande utredningar redan gjorts. Resultatet visar att det finns förhöjda halter av arsenik i vattnet som bland annat påverkar fisk och djurliv. Men det är inte tillräckligt farligt för att det ska vara värt att sanera botten från senapsgas.

    – Det skulle vara ofattbart dyrt. Man ser hur det ligger överallt på botten, i stora stråk, berättar Kent Lögdberg, som ansvarat för mätningsarbetet på det 57 meter långa fartyget.

    Utöver fisklivet och ekosystemet så kan gasen också utgöra ett hot mot sälar. De senaste åren har ett flertal sälar med hudförändringar och skador runt nosen hittats. Åkommor som liknar sår och frätskador. Sälar rör sig vanligtvis över stora sträckor men det finns ett par hundra gråsälar i området kring Gotland.

    – Sannolikheten att en säl skulle drabbas om den befinner sig vid ett område med mycket senapsgas är stor, säger Olle Karlsson, sälforskare på Naturhistoriska riksmuseet.

    Men ingen vet om orsaken verkligen är senapsgasen: Sälar kan också få hudförändringar av infektionssjukdomar, virus och parasiter. För att få reda på vad skadorna kommer ifrån behöver forskare få in en säl med liknande skador och ta prover för att se vad det kan röra sig om.

    EU-projektet kommer att fortsätta till mitten av 2014, därefter kan beslut tas om vad som ska hända med de kemiska stridsmedlen.

    Populära quizer om vetenskap:

    Vem var det som fräste åt Albert Einstein? quiz.svd.se Har du koll på de nya vetenskapliga rönen? quiz.svd.se Vilken vetenskapsmandog hos drottningen? quiz.svd.se
    Senapsgas och vrak – så gick mätningarna till svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Senapsgas som läckt ur sin behållare har i det kalla vattnet ungefär en tjock och kletig konsistens. De kan påminna om fettklumpar med en bärnstensliknande färg.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 1 av 16

    Vrak på havets botten. De vita strimmorna är misstänkta objekt. Sjöfartsverkets sonarbild. På den den svarta linjen i mitten har fartyget gått.

    Bild 2 av 16

    Bomb i sjöfartsverkets sonarbild.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 3 av 16

    De röda prickarna är misstänkta objekt. sammanlagt finns 55 000 ton kemiska stridsmedel på Östersjöns botten. Sjöfartsverket har identifierat 10 000 objekt som kemiska stridsmedel.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 4 av 16

    Sjöfartsverkets mätutrustning.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 5 av 16

    Även minskal fyllda med senapsgas hittades.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 6 av 16

    Bomberna har dumpats en och en i vattnet efter andra världskriget och dumpningsstråken syns tydligt på Östersjöns botten. De streckade linjerna är märken efter fartygstrålar.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 7 av 16

    Mätutrustningen som ska undersöka havsbottnen skickas ner i vattnet.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 8 av 16

    Kontrollrummet på fartyget Baltica. Härifrån styrs mätutrustningen och data analyseras.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 9 av 16

    Det 57 meter långa sjömätningsfartyget Baltica användes för undersökningarna som pågått sedan november 2011 och nu avslutats.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 10 av 16

    Sjömätningen har pågått dygnet runt.

    Bild 11 av 16

    Mätanordningen förbereds.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 12 av 16

    Ett flygplan från andra världskriget hittades också på bottnen. Det är ett Ryskt plan som störtat. Sjöfartsverkets sonarbild.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 13 av 16

    Kulhål i vingen på det störtade flygplanet.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 14 av 16

    Propeller från ett bombplan som störtat under andra världskriget.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 15 av 16

    Det är ofta sjö i vatnnen utanför Gotland. Då kan det bli svårt att hantera sjömätningsutrustningen som inte går gå i botten.

    Foto: SJÖFARTSVERKET Bild 16 av 16
    Annons
    X
    Annons
    X