Annons

Allan Klynne:Mikroskopiska fiender blev romarrikets fall

Bland historiens katastrofer och sammanbrott intar romarrikets fall en rangplats. Varför gick imperiet under? Länge ansågs klimatet ha spelat en marginell roll, men en ny bok hävdar att klimatförändringar i kombination med bakterier och virus, snarare än något annat, störtade imperiet.

Under strecket
Publicerad

”Pesten i Rom” av Jules-Élie Delaunay (1879).

Bild 1 av 1

”Pesten i Rom” av Jules-Élie Delaunay (1879).

Bild 1 av 1
”Pesten i Rom” av Jules-Élie Delaunay (1879).
”Pesten i Rom” av Jules-Élie Delaunay (1879).

Romarrikets nedgång och fall tycks aldrig lämna eftervärlden någon ro. Varför kollapsade egentligen imperiet? Den traditionella berättelsen redogör för yttre och inre faktorer som barbarinvasioner och inbördeskrig, men bakom det politiska händelsebruset finns mängder av andra förklaringar. Länge hade en moraliserande historiesyn tolkningsföreträde. Undergången berodde på för mycket bastubad, orgier, skilsmässor, girighet och individualism, eller tvärtom på avsaknaden av auktoriteter, allvar och disciplin. Ur en historiematerialistisk synvinkel var det antingen slaveriet, byråkratin, skattetrycket eller förmögenhetsskillnaderna som var felet, alternativt bristen på arbetskraft, naturtillgångar och en livskraftig medelklass. Andra förståsigpåare betonade åkommor som blyförgiftning, impotens och gikt. 

Annons
Annons
Annons