Annons
X
Annons
X

Nej, minoriteter sänds inte tillbaka till norra Irak

REPLIK | UTVISNINGAR

Situationen för bland andra yazidier och andra minoriteter som kommer från de mest drabbade provinserna i Irak är så allvarlig att de inte kan återvända dit eftersom de riskerar att förföljas eller dödas.
Carl Bexelius

I en debattartikel förundras Xoncha Nouri över den information som når henne (Brännpunkt 18/9). Information som säger att folkmordsdrabbade yazidier och assyrier utvisas från Sverige till de utsatta delarna i norra Irak. Nouri beskriver, på ett korrekt sätt, den svåra flyktingsituation som råder i de kurdiska delarna samt den påfrestning kurdiska myndigheter utsätts för när de bereder hundratusentals människor skydd undan IS förföljelse.

Migrationsverket är fullt medveten om den rådande situationen vilket också visar sig i antalet beviljade tillstånd. Idag beviljas 70 procent av irakierna skydd i Sverige. Motsvarande siffra för religiösa minoriteter är högre. Det är dessutom viktigt att klargöra att inga religiösa minoriteter i dagsläget skickas tillbaka till de områden i norra Irak som Xoncha Nouri refererar till. Uppgifterna Nouri hänvisar till är således felaktiga.

Annons
X

Migrationsverket har sedan 2009 riktat särskild uppmärksamhet mot situationen för minoriteter i Irak. Sommarens händelser i norra Irak accentuerar behovet av skydd än mer. Genom två rättsliga kommentarer under sommaren konstaterar vi att det råder en inre väpnad konflikt i fyra provinser i de västra och norra delarna av landet.

Situationen för bland andra yazidier och andra minoriteter som kommer från de mest drabbade provinserna i Irak är så allvarlig att de inte kan återvända dit eftersom de riskerar att förföljas eller dödas. Men våldet sträcker sig inte över hela landet vilket innebär att varje enskilt ärende måste prövas utifrån de individuella förutsättningar som råder.

Migrationsverket är som rättstillämpare skyldiga att följa gällande rätt. Av både nationell och internationell rätt följer att nationellt skydd går före internationellt skydd, det så kallade internflyktsalternativet. Denna ordning har också bekräftats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I Migrationsverkets riktlinjer framgår tydligt att det inre flyktalternativet ska användas restriktivt och endast om det ger relevant skydd och framförallt om det är rimligt för människan att uppehålla sig där. Det ska vara de individuella förutsättningarna i ärendet som är avgörande för om ett internflyktalternativ är rimligt. Ålder, kön och hälsotillstånd är några faktorer som är avgörande i denna bedömning men också omständigheter som om den enskilde har någon anknytning till området, till exempel genom anhöriga eller vänner.

    Mot bakgrund av den stora gruppen internflyktingar i Irak och därmed det ökade trycket på myndigheterna i de kurdiska delarna av Irak skickas idag inga religiösa minoriteter till detta område utan den absoluta majoriteten av dessa personer beviljas skydd i Sverige. De som inte bedöms uppfylla lagstiftningens krav för att beviljas tillstånd har rätt att få sin sak prövad av svensk domstol. I de fall domstolen kommer till en annan slutsats i fråga om skyddsbehov ändras Migrationsverkets beslut

    **Inom kort kommer **Migrationsverket att publicera ett så kallat rättsligt ställningstagande där de rättsliga bedömningarna av situationen i Irak ytterligare klargörs utifrån de senaste månadernas våldsamma utveckling.

    CARL BEXELIUS

    biträdande rättschef, Migrationsverket

    Fler debattartiklar om Irak:

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X