Annons
X
Annons
X

Krav: Migrationsverket bör pausa åldersbedömningar

Ensamkommande barns rättssäkerhet måste prioriteras vid beredning av asylärenden. Det görs inte nu när åldern godtyckligt skrivs upp av Migrationsverket. De ungdomar som har fått sin ålder uppskriven och därefter fått avslag på sin asylansökan bör få en ny prövning, skriver Lotta Säfström, Sveriges Stadsmissioner.

Debatten om åldersbestämning
Att kunna styrka sin identitet med dokumentation är för många en omöjlighet, skriver artikelförfattaren.
Att kunna styrka sin identitet med dokumentation är för många en omöjlighet, skriver artikelförfattaren. Foto: Yvonne Åsell

DEBATT | ÅLDERSBEDÖMNINGAR

Migrationsverkets nyligen släppta rapport gällande kvalitet i åldersbedömningen av ensamkommande barn redovisar allvarliga brister. Rapportens slutsatser är i överensstämmelse med den verklighet som Sveriges Stadsmissioner möter bland ensamkommande barn. I 60 procent av ärendena är åldern inte tillräckligt utredd. Om man använder rapportens slutsatser på exempelvis ensamkommande barn från Afghanistan (2016) innebär det att enbart 3 procent av de afghanska ensamkommande barn som fått förhöjd åldersbedömning fått stanna i Sverige - till skillnad från dem som bedömts vara minderåriga där nära 70 procent fått uppehållstillstånd. Det innebär att knappt 2 000 barn blivit utvisade på rättsosäkra grunder bara till Afghanistan – och det är enbart ett av länderna med många ensamkommande flyktingbarn.

Stadsmissionerna har under hösten mött flera av de barn som från en dag till en annan fått en annan åldersbedömning än den som angivits från början. Något som resulterar i allvarliga konsekvenser som att barn förflyttas till asylboenden för vuxna – där de hamnar i en tillvaro helt utan tillsyn, stöd och gode man eller att de i värsta fall utvisas till Afghanistan eller annat land där det ordnade mottagande som utvisning av minderårig kräver helt saknas.

En stor del av de ensamkommande asylsökande barnen saknar tillförlitliga id-handlingar. Enligt rapporten uppvisas pass och id-kort enbart i 18 procent av fallen. På Stadsmissionens boenden för ensamkommande barn hör vi också om fall där en tazkira – afghansk id-handling – inte anses vara tillräckligt bevis för någons identitet. Många av barnen har flytt sitt hemland och vuxit upp som flyktingar i ett grannland. Att då kunna styrka sin identitet med dokumentation är för många en omöjlighet.

Annons
X

När pass eller id-handling saknas krävs mer av övrig bevisföring, det är naturligt. I enbart hälften av de granskade ärendena görs dock en samlad bedömning av all bevisning. Bevisningen kan bestå av asylsökandens muntliga berättelse, intyg från socialtjänst, skola och boendepersonal, samt medicinsk åldersbedömning. Det visar sig dock att det förekommer fall då en samlad bedömning inte görs alls. I många fall har man inte informerat om möjligheten att genomföra medicinsk bedömning på Migrationsverkets bekostnad. I andra fall har den muntliga berättelsen inte beaktats tillräckligt. Sådana uppgifter ska tillmätas större vikt vid bedömningen när ingen annan bevisning finns.

Migrationsverkets rapport visar att vissa beslutsfattare och handläggare är av uppfattningen att det inte går att avgöra om personen är minderårig enbart med stöd av muntliga uppgifter, varför dessa i många fall inte utreds vidare. Det förekommer att barns redogörelser kring ålder, livsberättelse och flykt inte överhuvudtaget beaktas vid avgörandet om tonåringarna är minderåriga eller ska bedömas vara vuxna – trots att berättelserna kan anses vara tillförlitliga och trovärdiga och därmed borde vara bevisunderlag. I andra fall är kunskapen om hur berättelserna ska bedömas otillräckliga. 

Dessutom tillämpas inte den så kallade bevislättnadsregeln, benefit of the doubt. Den innebär att om asylsökanden i sin bevisföring då id-handling saknas anses trovärdig, ska utredaren lita till uppgifterna avseende om hen är minderårig eller ej.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Organisationer som Stadsmissionen, personalen i våra boenden för ensamkommande barn, skolor och socialtjänst möter barnen som blivit fel utredda. Det är barn som fått sin ålder felaktigt uppskriven och som inte alls förstår vad det är som händer eller varför. Konsekvenserna är väldigt allvarliga. Ungdomarna som över en natt gått från att vara minderårig till att anses vara vuxna blir av med allt socialt, praktiskt och juridiskt stöd som man som minderårig asylsökande har rätt till. Många hamnar i chock. Det finns exempel på ungdomar som försökt ta sitt liv, som rymt från sitt boende och som blir allvarligt psykiskt och fysiskt sjuka i samband med beskedet. Konsekvenserna är många gånger betydligt allvarligare än om en person över 18 år felaktigt bedöms vara minderårig och hamnar på barn- och ungdomsboende, vilket med rättsosäkra bedömningar också förekommer.

    Enligt Migrationsverkets riktlinjer ska handläggaren informera asylsökanden när tvivel kring uppgiven ålder finns och möjliggöra för asylsökanden att inkomma med ytterligare bevisföring, såsom exempelvis medicinsk bedömning. Detta förfaringssätt har många gånger brustit, vilket lett till ett chockartat besked till asylsökanden om att åldern är uppskriven och ungdomen anses vara vuxen. Strax därefter kommer besked om flytt till vuxenboende eller utvisning. I det läget finns ingen möjlighet för ungdomen att inkomma med ytterligare bevisning, att ställa frågor eller försöka förstå logiken i det beslut myndigheten fattat. Ungdomarnas tilltro till vuxenvärlden rasar, något som orsakar stora skador i individens personliga utveckling och leder till att unga vuxna växer upp utan tilltro till samhället och det rättsliga systemet.

    Det är den asylsökandes skyldighet att göra sin identitet och sina skyddsskäl sannolik. Men det är också Migrationsverkets skyldighet att hjälpa asylsökanden att uppfylla sin bevisbörda. Migrationsverket har förvisso planer att åtgärda detta, exempelvis utbildning av handläggare.

    Sveriges Stadsmissioner kräver att Migrationsverket inte ska göra några åldersbedömningar till dess att man kan säkerställa rättssäkerheten. De ungdomar som fått sin ålder uppskriven och därefter fått avslag bör i möjligaste mån uppsökas och få en ny prövning. Ensamkommande barns rättssäkerhet måste prioriteras vid beredning av asylärenden.

    Lotta Säfström

    ordförande Sveriges Stadsmissioner

    Lotta Säfström Foto: Pressbild
    Annons

    Att kunna styrka sin identitet med dokumentation är för många en omöjlighet, skriver artikelförfattaren.

    Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 2

    Lotta Säfström

    Foto: Pressbild Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X