X
Annons
X
Kommentar

Mårten Schultz: Metoo-strukturer kan inte dömas – bara individer

Premium

Metoo-berättelserna handlar ofta om brott. Men hur ska det juridiska systemet gå vidare efter revolutionen? Här finns fem knäckfrågor.

Under hashtagen metoo har kvinnor från otaliga branscher vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Kampanjerna väcker viktiga frågor för det nuvarande rättssystemet.
Under hashtagen metoo har kvinnor från otaliga branscher vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Kampanjerna väcker viktiga frågor för det nuvarande rättssystemet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Under hashtagen metoo har kvinnor från otaliga branscher vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp. Kampanjerna väcker viktiga frågor för det nuvarande rättssystemet.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 6

Efter de uppmärksammade #metoo-kampanjerna finns det en risk att rättsstatens förtroende påverkas negativt.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 2 av 6

I spåren av uppropen pågår febrila försök att förändra nuvarande lagstiftning om sexuella trakasserier och sexuellt våld.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 3 av 6

Jämställdhetsministern Åsa Regnér (S) under #metoo-manifestationen mot sexuella trakasserier på Segels torg tidigare i höst.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 4 av 6

Många av #metoo-uppropen belyser uppenbara arbetsmiljöproblem. För att komma till bukt med detta bör man kolla närmare på bland annat arbetsmiljölagstiftningen.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 5 av 6

Anklagelserna mot Hollywood-producenten Harvey Weinstein blev gnistan för #metoo-uppropen som sedan spred sig över världen. Men frågan om namngivning är juridiskt besvärlig.

Foto: Vince Bucci/AP Bild 6 av 6
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X