Annons
X
Annons
X

”Merparten av jobben måste gå till utrikes födda”

Att sju av tio jobb går till utrikes födda är inte speciellt anmärkningsvärt, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen. Enligt honom visar siffrorna hur beroende Sverige är av den aktuella gruppen som han menar är nycken till tillväxten.

Foto: BERTIL ERICSON / TT.

Sedan Alliansen kommit till makten 2006 har 160 000 av 230 000 jobb gått till personer som kommer från andra länder, visar siffror som Ekot rapporterar om idag och som SvD tog fram i februari i år.

Det innebär att sju av tio jobb gått till utrikes födda.

Tord Strannefors säger till SvD Näringsliv att det inte är speciellt anmärkningsvärt med tanke på att Sveriges befolkningstillväxt kommer från invandring.

Annons
X

– Så kommer det att se ut även i fortsättningen. Det är i den här gruppen vår stora sysselsättningspotential finns. För att få ökad sysselsättning måste merparten av jobben gå till utrikes födda, förklarar han.

SvD har tidigare rapporterat att inträdet på arbetsmarknaden för utrikes födda inte är jämnt fördelad över yrken. Bland läkare, tekniker och civilingenjörer finns många utlandsfödda som lyckats slå sig in. Jurister, poliser och ekonomer som kommer från andra länder har det betydligt svårare. Vården och restaurangsektorn är två branscher där utvecklingen är starkast.

– De så kallade instegsjobben, som går till nyanlända (red anm), är marginella. Det handlar om kanske 3 000 jobb. Däremot finns det undersökningar som visar att många utrikesfödda tagit jobb som kräver låga kvalifikationer trots att de är högutbildade, säger Tord Strannefors.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Strannefors betonar att var tredje läkare i Sverige är född utanför landets gränser och menar att bristen på just den yrkeskategorin hade varit enorm annars.

    Samtidigt går det inte att komma ifrån att arbetslösheten bland utrikesfödda är större än bland inrikesfödda och klyftan är extra stor när det kommer till akademiker.

    Färsk statistik från SCB visar att långtidsarbetslösheten bland utrikes födda var i Sverige ligger på 48 procent. Motsvarande siffra för inrikes födda är 31 procent. I övriga EU var skillnaden liten, och enligt statistiken ligger den på strax över 60 procent i båda grupperna.

    Tord Strannefors säger att man inte heller ska överraskas av långtidsarbetslöshetens höga siffror.

    – Vi vet att utrikes födda har mycket högre öppen arbetslöshet oavsett utbildningsbakgrund. Men jag tycker att det är svårt att jämföra med andra länder. Sverige har tagit emot många nyanlända. Om man har hög flyktinganhöriginvandring får man också mer negativa effekter på arbetsmarknaden. Det tar helt enkelt längre tid för dessa människor att komma in, säger han.

    Strannefors säger att det finns utrymme för förbättringar i systemet. Han tycker även att man inte ska blunda för faktumet att många personer som kommer från andra länder saknar gymnasiekompetens.

    – Det handlar om 40 procent av dem födda utanför Europa som är inskrivna arbetslösa hos oss. Den gruppen behöver annan typ av politik. De behöver kompetenshöjning och det tar tid, säger Tord Strannefors.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: BERTIL ERICSON / TT. Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X