”Mer svältpolitik kommer att sänka Grekland”

Att idag, mitt i en djup lågkonjunktur, tvinga Grekland till ytterligare nedskärningar kan bara förvärra katastrofen. De lärdomar från 90-talskrisen som vi i Sverige har, är inte de som ledande politiker pekar på, utan andra viktiga erfarenheter. Det skriver nationalekonomen Stefan de Vylder.

Under strecket
Publicerad

Nationalekonomen Stefan de Vylder är kritisk till finansminister Magdalena Anderssons uppmaningar till Greklands ledare, och menar att hon ­pekar på fel recept för att lösa krisen.

Foto: Casper Hedberg
Annons

När Magdalena Andersson talar om vilka lärdomar från vår svenska 90-talskris som eurozonens krisländer bör dra är det en och samma fråga som ständigt kommer upp: budgetsaneringen. Och allt sedan 2010 har ledande svenska politiker upprepat sina beskäftiga råd till Grekland: Gör som Sverige gjorde på 90-talet! Undvik budgetunderskott! Ordning och reda, krona för krona!
Även jag tycker att det finns lärdomar att dra. Men de skiljer sig från finansministerns.

Den svenska 90-talskrisen var, liksom den globala finanskrisen 2008, en följd av den privata sektorns ansvarslöshet. Det var inte staten utan affärsbankerna som låg bakom de spruckna fastighetsbubblorna. Men visst hade regeringarna också ett ansvar för att ha underlåtit att strama åt under de goda tiderna.
Den svenska statsbudgeten uppvisade åren före kraschen 1992 stora överskott. De gigantiska budgetunderskotten vi fick senare var en följd av krisen, inte dess orsak. På bara två år gick vi från ett budgetöverskott på 3,8 procent av BNP till ett underskott på 11,6 procent åt 1993. Sant är att till exempel Grekland hade ett budgetunderskott redan före krisen – ja, redan innan landet släpptes in i EMU - men det var ganska litet. Några av krisländerna, som Spanien och Irland, hade betydande budgetöverskott året före krisen.

Annons
Annons
Annons