Recension

VärdinnanMer jolmig än glödande

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

1800-talets litterära flanör var inte enbart en melankolisk men på något vis ändå sorglös borgare som drev runt i staden för att han hade gott om tid men led brist på handlingskraft. Dostojevskijs protagonister är socialt snedkomna män som tvångsmässigt rör sig genom vimlet på Nevskij Prospekt och i slummen eftersom de plågas av en obestämd inre oro. De verkar snarare ha bråttom än gott om tid. Som fiktiv karaktär är denna flanör underordnad ett bestämt moraliskt förlopp med religiöst ramverk: genom omständigheterna leds han in i händelser som får honom att inse sin egen synd. Därpå följer botgöring och pånyttfödelsens ljus (alternativt oförmåga att se och undergång).

Flanören som romantyp innebar förstås också ett sätt för författaren att utforska en ny litterär stil: att vrida det realistiska perspektivet in mot mer subjektivt färgade erfarenheter, balansera den yttre koherensen och moralen med en inre dito.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons