Annons

Mer än utbildningsvetenskap behövs i skolan

Under strecket
Publicerad

REPLIK | FORSKNING I SKOLAN

På Brännpunkt 13 april kräver sex framstående representanter för kommun, skola och näringsliv att svensk skola ska få en starkare koppling till forskning. De utgår från den nya skollagen som bland annat säger att skolan ska vila ”på vetenskaplig grund”, och föreslår en rad åtgärder inom det utbildningsvetenskapliga området, till exempel ökade möjligheter för lärare att forska, effektivare integration av forskningsresultat i undervisningen och lärarutbildning med tydligare forskningsanknytning.

Vi delar verkligen tron på utbildningsvetenskapernas välsignelse. Men i ett land som stolt vill kalla sig kunskapsnation måste ”på vetenskaplig grund” i skollagen rimligen stå för betydligt mer än pedagogik och didaktik.

Hur väl den utbildningsvetenskapliga forskningen än kan komma att genomsyra det som sker inom klassrummens väggar så blir resultatet en halvmesyr utan ett minst lika starkt inflöde från andra vetenskapers forskningsfronter, från fysik och biologi, från historia och statsvetenskap, och från många av de discipliner som saknar direkt motsvarighet på skolornas scheman som medicin eller sociologi.

Annons
Annons

Alla elever borde regelbundet få möta forskare som kommer till skolan och berättar om sitt arbete, om metoder, teorier, misslyckanden, framgångar och hägrande genombrott. Sådant borde pågå ständigt och vara ett naturligt inslag i skolan. Skolan som mötesplats för forskare och elever borde vara en självklarhet. Forskningsperspektivet ska också vara väl integrerat i undervisningen. Förberedelser och uppföljning i klassrummet, meningsfulla och utmanande elevuppgifter, anknytning till olika teman på skolan och koppling till elevernas projektarbete är exempel på det. Här bör inflikas att det nya ”gymnasiearbetet”, som får mer genomgripande betydelse än projektarbetet, dessutom på vissa program ska bli något av ett lärlingsarbete inför kommande högskolestudier och demonstrera elevernas förståelse för vetenskapliga resonemang.

Att föra in vetenskapliga perspektiv i undervisningen på så bred front fordrar givetvis lärare som själva har insikter i forskning. Föreningen Vetenskap och Allmänhet har i olika studier visat att många lärare säger sig sakna närmare kontakt med aktuell forskning i de ämnen som de en gång läste på högskolan. Så bör det inte vara i en skola på vetenskaplig grund. Det är dock knappast lärarnas eget fel. Resurserna för fortbildning är i många fall löjligt knappa.

Vårt intryck är att det finns ett starkt intresse från lärarnas sida för just forskningsbaserad fortbildning och att det enda som saknas är ekonomiska resurser.

De sex debattörerna vill sprida goda exempel på temat forskning-skola. Låt oss bidra med ett: Forskningsnätet Skåne. Sedan flera år driver fyra skånska gymnasieskolor gemensamt Forskningsnätet Skåne, som bland annat ordnar forskarbesök i skolan och studiebesök på forskningsinstitutioner men också på företags forskningsavdelningar och hos forskningsbaserade företag. Matematiker och företagare har visat hur matematik är en nödvändighet i modern industri och att till och med hela företag kan byggas med matematikkunskaper. Andra har berättat om forskningen vid den kommande ESS-anläggningen i Lund. Statsvetare har talat om forskning av betydelse för den som vill förstå politiken inför ett val, religionsforskare om islamofobin och dess rötter, språkforskare om språkets samband med kulturen.

Annons
Annons

Omkring 250 forskare i många olika ämnen från ett flertal lärosäten och företag har hittills medverkat. Forskarna håller föredrag för elever och lärare och diskuterar med dem i seminarieliknande möten. Ibland går de ut i klassrummen och deltar i elevprojekt.Inte sällan sitter de ner och talar om sin forskning i rundabordssamtal med intresserade lärare.

Nyligen har vi också börjat bygga ett nätverk av lärare med forskarbakgrund som vi hoppas ska kunna fungera som brobyggare mellan skolan och forskarvärlden.

Vi tror att det behövs väldigt mycket mer av sådan ständigt pågående forskningsanknytning i svensk skola. Det bidrar, självklart, till att förbereda eleverna för högskolan men vad som är ännu viktigare – det ger dem ett slags vetenskaplig allmänbildning. Och det, menar vi, måste vara ett av fundamenten i en kunskapsnation.

Idag finns inga reguljära vägar att finansiera sådana här bredare försök att forskningsanknyta skolan. Skolan själv saknar tillräckliga medel. Att få ihop några hundra tusen kronor varje år från fonder och offentliga organ har hittills inte visat sig lätt.

Men det kanske förändras nu när även representanter för tunga samhällsintressen går ut och propagerar för en forskningsanknuten skola? Kan vi dessutom hoppas på att deras nästa utspel tar ett bredare grepp och handlar om all slags forskning?

OLLE ALEXANDERSSON

verksamhetsledare för Forskningsnätet Skåne

MARIA BRÄNNSTRÖM

gymnasielärare, licentiand i svenska vid Malmö högskola/Lunds universitet, projektledare i Forskningsnätet Skåne

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons