Hela denna artikel är en annons

Medicinfloderna som rinner i Indien

I Indien finns det en provins där utsläppen från läkemedelsfabrikerna är så stora att allt liv försvunnit från floderna. Det konstaterade en svensk forskare 2009. Men hur ser det ut i dag? Nordeas chef för ansvarsfulla investeringar, Sasja Beslik, reste till Indien för att undersöka saken.

”Det stinker så hemskt att man inte kan vara här”, säger Sasja Beslik, chef för Nordeas ansvarsfulla investeringar, om floden han besökte i Indien som förorenas.

Foto: NordeaBild 1 av 1

”Det stinker så hemskt att man inte kan vara här”, säger Sasja Beslik, chef för Nordeas ansvarsfulla investeringar, om floden han besökte i Indien som förorenas.

Foto: NordeaBild 1 av 1
”Det stinker så hemskt att man inte kan vara här”, säger Sasja Beslik, chef för Nordeas ansvarsfulla investeringar, om floden han besökte i Indien som förorenas.
”Det stinker så hemskt att man inte kan vara här”, säger Sasja Beslik, chef för Nordeas ansvarsfulla investeringar, om floden han besökte i Indien som förorenas. Foto: Nordea

– Det stinker så hemskt att man inte kan vara här, utbrister Sasja Beslik och knyter en sjal runt ansiktet för att skydda näsa och mun.

Sasja Beslik leder Nordeas team för ansvarsfulla investeringar och han har precis klivit ur bilen vid floden Iskavagu i Indien för att få en överblick över föroreningarna från de stora fabrikerna. Med egna ögon – och egen näsa – konstaterar han att det grumliga vattnet knappt syns eftersom ett vitt stinkande skum täcker den största delen av floden.

– Det här är den värsta vattenförorening jag har sett på mycket länge, säger Sasja Beslik innan han kör vidare för att träffa ortsbefolkningen.

Det kan låta underligt, men det här är en värdefull erfarenhet för Sasja Beslik. Den kan han använda för att kräva att läkemedelsföretagen som Nordeas fonder investerar i ändrar sina produktionsmetoder.

Indien är i dag en av världens största så kallade bulkproducenter. Här tillverkas basingredienserna till många läkemedel. De fraktas sedan till Europa där läkemedelsföretagen blandar dem med sina egna ingredienser. I delstaten Andhra Pradesh finns över 4 500 fabriker som både tillverkar egna läkemedel och som är underleverantörer till den europeiska läkemedelsindustrin. Andhra Pradesh står för över 25 procent av den indiska läkmedelsindustrins omsättning som förra året uppgick till nästan 100 miljarder kronor.

**Men utan kontroller **och regleringar kan en snabbväxande industri skapa allvarliga problem, till exempel i form av föroreningar. Uppståndelsen blev stor när den svenska forskaren Joakim Larsson från Göteborgs Universitet undersökte läget i floderna omkring läkemedelsindustrin i Andhra Pradesh 2009.

I sin rapport skriver Joakim Larsson att det spillvatten som kommer ut från ett av områdets få reningsanläggningar är så förorenat att det innehåller större mängder läkemedel än vad man kan uppmäta i blodet hos en patient under behandling.

Exempelvis är koncentrationen av antibiotikan ​​ciprofloxacin 31 mg/l . Det är cirka en miljon gånger mer än de nivåer som normalt förekommer i renat spillvatten.

De enorma mängderna läkemedel i spillvattnet är giftiga för en rad organismer och föroreningarna drabbar också lokalbefolkningen.

Läkemedelsresterna tränger ner i dricksvattnet, markerna blir översvämmade med förorenat flodvatten och människor äter förorenad fisk från floderna. En Greenpeace-undersökning har visat att flera sjukdomar är vanligare här än på andra platser.

På sin rundtur till tre stora områden kring storstaden Hyderabad, där många av de stora läkemedelsfabrikerna ligger, möter Sasja Beslik frivilligorganisationer, myndigheter och invånare.

Läkaren och miljöaktivisten Kishan Rao har kämpat i 15 år mot läkemedelsindustrin. Han är uppgiven:

– Fabrikerna förorenar vårt vatten och vår luft och detta sker mitt framför ögonen på myndigheterna utan att de griper in. Det är bara företagen som kan åstadkomma en förändring genom att börja rena sitt spillvatten ordentligt, säger han.

Han får medhåll av traktens bönder som är grannar med fabrikerna.

– De lokala myndigheterna kan inte göra något, så det ankommer på de enskilda företaget att rena sitt spillvatten, säger en invånare i näraliggande by.

Sasja Beslik möter också de lokala miljömyndigheterna. Under mötet erkänner de i förtäckta ordalag att de inte har någon möjlighet att kontrollera de verksamheter som inte följer reglerna.

**Nordeas fonder investerar **i många läkemedelsföretag runtom i världen och Sasja Beslik ska använda sina erfarenheter från Indienbesöket till att ställa krav på producenterna.

– Mitt besök här i Indien har dominerats av vattenfrågan. Det är en stor fråga i Indien, men också för industrin. Om de inte klarar att rena sitt vatten ordentligt skapar de ett långvarigt problem som kommer att hämma deras tillväxtmöjligheter. Och det är negativt för den avkastning som vi vill skapa åt våra kunder, avslutar Sasja Beslik.

Läs fler artiklar om Nordeas arbete med ansvarsfulla investeringar i Nordeas Fondmagasin.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder finner du i fondernas Faktablad och Informationsbroschyrer. Faktablad, Informationsbroschyrer, samt hel- och halvårsrapporter finns på nordea.se/fondinfosamt på Nordeas bankkontor.

Annons
Annons
Annons