Media blir aldrig så förförande igen

Under strecket
Publicerad
Annons

Jag minns när jag var liten och bodde i Skåne och såg Stockholm på TV. Varje dag matades man med bilder från LO-borgen, Cirkus och Norra Brunn, Plattan och riksdagshuset. Stockholm kändes coolt och långt borta, och personerna på TV var gudar.
I måndags när jag satt och tittade på Under Covers bratspecial på 3:an slogs jag av hur annorlunda det är nu. Andres Lokko, i inklippt intervju, hade jag suttit mittemot i ett möte samma dag.
Carl M Sundevall, en av panelmedlemmarna, hade jag MSN:at med några timmar tidigare. Daniel Lindström, en av medlemmarna i testpanelen som skulle kolla ifall modeexperter verkligen kan se igenom en Prada-kopia, skulle jag hem till nästa dag för att göra inredningsreportage. Och följande fredag skulle jag på möte med redaktionssekreteraren för programledaren Charlotta Flinkenbergs nya tidning.
Det kändes som att sitta hemma på högstadiet och titta i skolkatalogen, ungefär. Jag insåg plötsligt hur jag saknade bilden av tv jag haft när jag var liten, när det var stort och
häftigt och på riktigt.
Men så undrar jag - är det för att jag jobbar i branschen och blivit insyltad som jag känner så, eller är media inte längre lika på riktigt? Är det så att reklam-TV, utförsäljning av radiofrekvenser, nättidningar och bloggar utmanat och luckrat upp den förut så enkelriktade och utbudsfattiga masskommunikationen till den grad att den inte är så märkvärdig längre?
Och är det någon magi som gått förlorad då? Eller är det tvärtom så att det var lite sjukt hur jag som liten aldrig ifrågasatte att all media kom från och rörde en plats långt från där jag själv bodde, och att detta nya system är sundare? Förmodligen det senare. Men Stockholm blir aldrig så förförande som genom min barndoms TV-ruta igen.

Karin Ström

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons