Annons

Erik Bergqvist:Med sikte på musikens minsta beståndsdelar

ÖRA FÖR LJUD 1. När blir ljud till musik? Och vad är egentligen en ton? I en ny bok söker den svenske komposi­tören och musikvetaren Gunnar Bucht svaren på de mest grundläggande frågorna om musikens väsen.

Under strecket
Publicerad

På 1600-talet fastställde den franske matematikern Mersenne de så kallade övertonerna – den för det mänskliga örat bara delvis hörbara och oändliga serie av ”medsvängningar” som lagras på varje ton. När till exempel en sträng eller en luftpelare i en flöjt sätts i svängning, svänger även dess hälft, dess tredjedel, dess fjärdedel – oktaven, kvinten, tersen, septiman och så vidare. Det är dessa frekvenser som bidrar till det vi kallar tonens klang. Ungefär som kritvit färg får liv när man blandar i några droppar gult eller rött. Graden av inverkan på grundtonen beror i sin tur förstås på sådant som den ljudande källans material, hur kraftigt man spelar, hur lång tonen är.

Vi har därmed redan berört de fyra parametrar som vanligen anses konstituera en ton, nämligen tonhöjd (frekvensen, svängningar per tidsenhet, herz), styrka (amplitud; decibel), varaktighet och klang. Fyra skrev jag men fem skall det vara. Lyssnaren måste tas med; genom hennes hörsel, inställning, erfarenhet etcetera blir tonen mer än bara en ljudvåg.

Annons
Annons
Annons