Annons
X
Annons
X

Med osäkerhet som vara

KLIMATBLUFFEN Hur lyckas industrin sprida rykten som orsakar tvivel om klimathotet i snart sagt hela världen? Hur lyckades tobaksindustrin under många år avfärda riskerna med rökning? MAGNUS WESTERSTRAND skriver om hur man med hjälp av ”oberoende” tankesmedjor sprider villfarelse för att tjäna pengar.

Sedan 2004 dokumenterade centret för offentlig integritet att olje- och gasindustrin spenderat mer än 2,5 miljarder kronor på lobbying och politiska donationer i USA de föregående 6 åren. Men summorna fortsätter att stiga, från 2007 till 2008 ökade lobbyingen med 57 procent till runt 1 miljard kronor (128,6 million US$). Greenpeace kom nyligen med en rapport som nämner Koch industries bland dem som satsar mest pengar på tankesmedjor som sprider felaktigheter och myter i klimatdebatten. Engelska tidningen the Times konfronterade den 19 juli Exxon. Bolaget har dokumenterats ge över 10 miljoner kronor under 2009 till tankesmedjor och organisationer som försökt förminska klimatfrågan.

Varför görs då detta? Internationella energirådet uppskattade nyligen att ansträngningar för att bromsa den globala uppvärmningen till två grader skulle minska efterfrågan på olja 2030 från 105 miljoner till 89 miljoner fat per dag. Med ett pris på ett oljefat på 70 dollar (lägre än dagens) skulle det betyda minskade intäkter på flera miljarder kronor varje dag. Att skjuta upp beslut om restriktioner på växthusgaser kan alltså ge mycket stora pengar. 2007 lades det också fram en rapport som visar Bush-administrationens politiska påverkan på klimatvetenskapen av det amerikanska representanthuset.

Det finns flera exempel på när felaktigt spridande av osäkerhet i vetenskapliga frågor fått stora konsekvenser, bland dessa kan hiv-prevention, asbestos, rökning och blyad bensin nämnas. Förnekandet av rökningens hälsofarliga effekter är det som mest liknar förnekandet av människors påverkan på klimatet. Dokumentationen kring tobaksindustrins spridande av felaktig osäkerhet kring det vetenskapliga läget finns i många böcker. Även i klimatfrågan finns dokument om hur industrin och politiker försöker spinna klimatfrågan, mest känt är kanske Amerikan Petrolium Institutes taktikmemo från 1998.

Annons
X

Hur ser strategin ut? Till att börja med så har industrin lågt förtroende hos folket så det krävs att budskapet når ut på annat sätt. Därför blir det viktigt att donera pengar till många tankesmedjor som ”oberoende” kan agera ekokammare för att föra ut ett budskap. I Sverige finns en grupp som kan beskrivas som en ekokammare. De besöker så kallade skeptiska konferenser ordnade av tankesmedjor som fått donationer av olje- gasindustrin och ekar ut budskapet från tankesmedjorna i USA.

Budskapet i lyckade kampanjer mot vetenskapliga fakta liknar varandra oberoende av fråga. En del är spridandet av konspirationsteorier, i klimatdebatten förekommer ogrundade påståenden om en korrupt vetenskap, forskningsfusk och personliga attacker på framstående forskare. Detta skedde bland annat genom climategate i svensk media där huvudpersonerna anklagades för bland annat forskningsfusk innan något sådant påvisats.

Till den 7 juli har 3 utredningar av helt oberoende grupper gjorts om climategate och alla har friat huvudpersonerna från forskningsfusk. Samma resultat som alla andra oberoende utredningar av klimatforskare har visat.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Slaget om att sprida osäkerhet är dock redan vunnet när media börjar spekulera i diverse anklagelser som florerar kring klimatforskare. Climategate var också till stor del starten för att den svenska ekokammaren skulle få medieutrymme. Sen fick självutnämnda experter synas hela vägen upp till Aktuellt och Agenda för att sprida myter, felaktigheter och osäkerhet.

    Ett knep som ofta används är att ställa omöjliga krav på säkerhet. Att till exempel klimatmodellerna inte är färdigutvecklade och inte kan förutsäga allt utnyttjas för att försöka avvisa all vetenskap om mänsklig påverkan på klimatet. Detta trots att det vetenskapliga underlaget involverar mycket mer än så. Forskningsläget kring grunderna i klimatfrågan har länge varit stabilt och stora rapporter som den av IPCC stöds av alla vetenskapliga akademier som uttalat sig i frågan.

    Men i ett läge då antalet PR-byråer ökar snabbt och tidningarna får allt svårare att få sin ekonomi att gå ihop är det inte konstigt att felaktiga artiklar slinker igenom, tid för grundlig research kostar pengar och gör att man kanske missar att vara först med nyheten. Men om det får gå för långt finns det risk att många oskyldiga åskådare drabbas hårt och orättvist, precis som i fallen runt asbest och rökning.

    MAGNUS WESTERSTRAND

    Doktorerar i geokemi och bloggar om klimatet på uppsalainitiativet.org

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X