Med Babbels torn ändrades livet för alltid

teknik i förändring I en bok om telefonens första tid i Sverige skildrar Jan Garnert inte bara teknikens utveckling, utan också hur telefonen kom att förändra vanliga människors livsbetingelser.

Under strecket
Publicerad
Annons

Sakprosa
Jan Garnert
Hallå! Om telefonens första tid i Sverige
221 s. Historiska media. CA 240:-

Telefon heter på modern isländska sími och har fått sitt namn efter den ödestråd (síma) som nornorna spinner enligt fornnordisk mytologi. Jag har länge tyckt att den namngivningen var något kuriös, men har ändrat uppfattning sedan jag nu läst teknikhistorikern Jan Garnerts bok Hallå! Om telefonens första tid i Sverige. Ty där får man lära sig att de första och som regel kvinnliga växeltelefonisterna också i Sverige jämfördes med nornor under det forntidssvärmande 1800-talet, eftersom dessa yrkeskvinnor med sina flinka fingrar länkade samman de metalltrådar som då ännu krävdes för att överföra samtal från den ena apparaten till den andra. Det numera rivna telefontornet på Malmskillnadsgatan i Stockholm, där trådar från världens alla hörn löpte samman i kaotisk språkförbistring, blev likaså mytologiserat och omdöpt till Babels (eller Babbels?) torn.
Till Garnerts stora förtjänster hör att han inte nöjer sig
med att skildra telefonens rent tekniska utveckling utan i hög grad intresserar sig för dess mytologi och kulturhistoria: hur den fungerade i vardagen på 1800-talet, hur man tyckte och tänkte om det nya kommunikationsmedlet, hur telefonsamtalen förändrade vanliga människors livsbetingelser. Hans framställning är alltså inte bara teknikhistorisk utan också folklivsskildrande - ett viktigt bidrag till kartläggningen av modern mentalitetshistoria. Som källor använder han sig bland annat av tidningskåserier, skämtteckningar och litterära diktverk från telefonens första decennier.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons