Annons

”Se på mattorna – det är jag”Mattornas drottning hyllas på Kungliga slottet

Märta Måås-Fjetterström, ”Se på mattorna det är jag”. Installationsvy i Rikssalen med kunglig betraktare.
Märta Måås-Fjetterström, ”Se på mattorna det är jag”. Installationsvy i Rikssalen med kunglig betraktare. Foto: Sara Friberg/Kungligaslotten.se

Märta Måås-Fjetterström var prästdottern från landet som inredde Östermalms finaste våningar och kungliga slott. Till hundraårsjubileet av hennes väveri firas en av den tidiga modernismens stora formgivare med en utställning i Rikssalen.

Under strecket
Publicerad

Märta Måås-Fjetterström, ”Vita spetsporten”, reliefflossamatta, det första exemplaret utfördes 1934. Detalj.

Foto: Emma Fredriksson/Kungligaslotten.seBild 1 av 4

Märta Måås-Fjetterström, ”Svarta trädgårdsmattan”, flossamatta komponerad 1923. Detalj.

Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.seBild 2 av 4

Gustav VI Adolf på besök hos Märta Måås-Fjetterströms väveri i Båstad 1970.

Foto: Hans Karlsson/Kungligaslotten.seBild 3 av 4

Märta Måås-Fjetterström, skiss för flossamattor till M/S Kungsholm 1928, akvarell.

Foto: Anette Nilsson/Kungligaslotten.seBild 4 av 4

Märta Måås-Fjetterström, ”Vita spetsporten”, reliefflossamatta, det första exemplaret utfördes 1934. Detalj.

Foto: Emma Fredriksson/Kungligaslotten.seBild 1 av 1

”Se på mattorna – det är jag”

Genre
Utställning
Var
Kungliga slottet

TOM 19 april 2020

Femtiosju mattor och vävnader av Märta Måås-Fjetterström (1873–1941) är i fokus i säsongens kanske snyggaste och mest välkomponerade designutställning. Till det bidrar naturligtvis utställningslokalen, Rikssalen i Kungliga slottet, där Riksdagens högtidliga öppnande ägde rum fram till 1974. 1700-talssalen i skärningspunkten mellan arkitekterna Nicodemus Tessin den yngres barock och Carl Hårlemans rokoko bildar en osannolikt pampig inramning till de textila verkens i jämförelse återhållna estetik.

Märta Måås-Fjetterström, ”Vita spetsporten”, reliefflossamatta, det första exemplaret utfördes 1934. Detalj.
Märta Måås-Fjetterström, ”Vita spetsporten”, reliefflossamatta, det första exemplaret utfördes 1934. Detalj. Foto: Emma Fredriksson/Kungligaslotten.se

Att kontrasten mellan kungligt överdåd och tidig svensk modernism är mycket verkningsfull blir man varse så fort man klivit nedför trappan in salen med en takhöjd på två och en halv våningar. Direkt till höger står drottning Kristinas silvertron från hennes kröning 1650. Framför den på golvet en gigantisk, närmare bestämt 46 kvadratmeter stor, vitaktig matta. Det är ”Vita spetsporten”, en enfärgad reliefflossa komponerad 1934 och inspirerad av en resa till Kreta. Märta Måås-Fjetterström, MMF, tog intryck av de antika krukskärvor hon sett vid bronsålderspalatset i Knossos och resultatet är i sitt nästan minimalistiska understatement helt fantastiskt.

Annons
Annons

Märta Måås-Fjetterström, ”Svarta trädgårdsmattan”, flossamatta komponerad 1923. Detalj.

Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.seBild 1 av 1

I den stora salens andra ände visas så mattan ”Tornet”, inspirerad av hennes vistelse i New York där hon med Carl Malmsten som samarbetspartner skapade interiörer i det 1931 nybyggda Hotel Waldorf Astorias sviter. Intill visas mattor gjorda för förstaklassalongen i Svenska Amerikalinjens M/S Kungsholm under samma epok. Diskret jazzmusik från tiden ljuder i bakgrunden och bidrar tillsammans med Ulrika Wolffs eleganta utställningsscenografi till att skapa en känsla av mondän atmosfär.

Märta Måås-Fjetterström, ”Svarta trädgårdsmattan”, flossamatta komponerad 1923. Detalj.
Märta Måås-Fjetterström, ”Svarta trädgårdsmattan”, flossamatta komponerad 1923. Detalj. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.se

Mellan dessa utställningens båda poler följer man MMF:s mönstervärld i en tidsresa som spänner över fyra decennier från det tidigaste verket, en gobeläng med bibliskt motiv, troligen vävd av henne själv 1901. Redan här tar sig hennes stora intresse för natur uttryck. Över motivets två gestalter blommar en akacia, under dem låter hon narcisser skjuta upp ur marken.

Från 1910-talets föreställande vävnader utvecklas hennes mönster från 1920-talet och framåt till en allt högre grad av stilisering, en syntes av orientaliska impulser, allmogekonst och – framför allt – egen naturinspiration. I mästerverket ”Svarta trädgårdsmattan” komponerad 1923 tolkar hon de gamla och höga ekarna i barndomshemmets trädgård.

Under decenniet därpå rör hon sig mot abstraktion, till slut är det bara några få linjer kvar. Det ligger i tiden, och hon gör succé på Stockholmsutställningen 1930. Men hon och formgivarkollegan Carl Malmsten, som skördade framgångar samtidigt, lockades inte av funkisens strama ideologi. De bådas vänskap och samarbete bottnade i delade värderingar om hantverkets och naturens betydelse. De gjorde flera inredningar tillsammans, bland annat i Ulriksdals slott för den uppdragsgivare som senare blev kung Gustav VI Adolf. Efter hennes död 1941 blev såväl han som dåvarande kung Gustav V aktieägare i det väveri hon grundade i Båstad 1919.

Annons
Annons

Gustav VI Adolf på besök hos Märta Måås-Fjetterströms väveri i Båstad 1970.

Foto: Hans Karlsson/Kungligaslotten.seBild 1 av 2

Märta Måås-Fjetterström, skiss för flossamattor till M/S Kungsholm 1928, akvarell.

Foto: Anette Nilsson/Kungligaslotten.seBild 2 av 2
Gustav VI Adolf på besök hos Märta Måås-Fjetterströms väveri i Båstad 1970.
Gustav VI Adolf på besök hos Märta Måås-Fjetterströms väveri i Båstad 1970. Foto: Hans Karlsson/Kungligaslotten.se

Om Prästdottern från Kimstad i Östergötland vet man förhållandevis lite. Det finns ytterst få personliga anteckningar kvar. Hennes syskon brände så gott som samtliga papper, varför är en gåta. MMF var inte en extrovert sort som bjöd på information om sin person. Till journalister och andra som ställde frågor hon tyckte blev för närgångna uppges hon ha sagt ”se på mattorna, det är jag”. Det citatet har fått bli utställningens titel. Hon deltog heller inte i sina kunders societetsliv, hade över huvud taget inget stort umgänge. Däremot trogna konstnärsvänner från studietiden, Elsa Beskow och Ottilia Adelborg. Senare fann hon även en nära vän i skulptören Tyra Lundgren.

Det som finns bevarat är hennes mönsterskisser, akvarellmålningar som bidrar till att lyfta och fördjupa utställningen. Den föranleds dels av väveriets 100-årsjubileum, dels av ett kungligt engagemang. Som Carl XVI Gustaf formulerade det i sitt invigningstal: ”Ja, de är verkligen ’mattorna där barn jag lekt’ – med klossar och bilar; på Haga, Ulriksdal, Sofiero och Solliden. Märta Måås Fjetterströms mattor är en del av vår familjs historia. Men de är också svensk designhistoria”.

Märta Måås-Fjetterström, skiss för flossamattor till M/S Kungsholm 1928, akvarell.
Märta Måås-Fjetterström, skiss för flossamattor till M/S Kungsholm 1928, akvarell. Foto: Anette Nilsson/Kungligaslotten.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons