Peder Eriksson och Maria Blomberg på Nessims mattor visar en matta av typen ”Reloaded”. Det vill säga en nyare inredningstrend där man använt en äldre matta och sedan färgat om den.
Peder Eriksson och Maria Blomberg på Nessims mattor visar en matta av typen ”Reloaded”. Det vill säga en nyare inredningstrend där man använt en äldre matta och sedan färgat om den. Foto: Staffan Löwstedt

Mattan – ”bostadens själ” – har flugit ut ur hemmen

Den handknutna äkta mattan var en gång i tiden ”bostadens själ”. Idag har tillverkningen halverats, och importen likaså.

Thomas Steinfeld frågar sig varför.

Publicerad

När Herr Omar bredde ut mattan framför Ture Sventon, Sveriges skickligaste privatdetektiv, trodde denne sig genast veta vad det handlade om: Han ägde nämligen redan ”en dörrmatta och en tamburmatta och en rödrandig dörrmatta och en matta under matsalsbordet och två sängmattor”. Vad skulle han göra med en matta till? Och dessutom med en matta som var ”urblekt och nött i kanterna”? Det dröjer dock inte länge innan Ture Sventon lär sig uppskatta den gamla mattans praktiska värde. Den kommer nämligen direkt ur en ”orientalisk saga” – och kan flyga, mycket bättre än till och med Mårten Gås, som fick Nils Holgersson att kunna betrakta folk och land från ovan. Man måste bara stryka över fransen och uttala resmålets namn, ”Humlegården” till exempel, eller ”Paris” eller ”arabiska öknen”, och genast är man på väg dit, snabbare än vinden.

Historien om Ture Sventons första äventyr har knappt börjat, men den bjuder redan på tre upptäckter: att den orientaliska mattan år 1948 är en vanlig företeelse i svenska medel- och överklasshushåll, att den bär en viss association till mobilitet, och att medvetandet om ett ursprung i fjärran länder fortfarande är intakt. Och så förstår man att avståndet inte är långt mellan Drottninggatan, där Ture Sventon har sitt kontor, och Norrmalmstorg, där Nils Nessim, vid denna tid Sveriges mest framgångsrika matthandlare, än idag har sina lokaler.