Mått som döljer mer än de klargör

Under strecket
Publicerad
Annons

I den allt hetare debatten om vart de nya jobbet tagit vägen virvlar många siffror runt.
apropå | Arbetslöshet
I dag kommer nya arbetslöshetssiffror. Den öppna arbetslösheten väntas ha sjunkit till 5,5 procent i mars jämfört med 5,7 procent månaden före.
Är det bra? En höjning är naturligtvis sämre. Men arbetslöshetssiffran från SCB döljer egentligen mer än den säger.
I den allt hetare debatten om vart de nya jobben tagit vägen virvlar många siffror runt. Regeringens mål är att pressa ned den öppna arbetslösheten till 4 procent vilket de också, i senaste vårbudgeten, räknar med ska ske i slutet av 2006. Då är det också val så den tajmningen känns given. Sedan är det möjligt att deras väljare vill ha en snabbare och mer positiv utveckling än så.

Men den öppna arbetslösheten är bara ett mått av många för att ta temperaturen på svensk arbetsmarknad. Och den siffra som är lägst. I andra ändan av skalan står de mått som räknar ihop hur många i den vuxna befolkningen som inte arbetar utan försörjs via
sociala ersättningar.
Det motsvarar en femtedel av befolkningen (20 procent) vilket är cirka 1,2 miljoner personer. 20 procent är mer än 5 procent men även bland dem som anses sysselsatta finns en del konstigheter. Det räcker att ha jobbat en timme den undersökta veckan för att bli registrerad som sysselsatt. Det omtalade friåret ökar sysselsättningen, men samtidigt räknas ändå de som fått friår som sysselsatta.
Ett friår ger alltså två personer i sysselsättning - i mars var drygt 7 200 personer friårslediga och räknades ändå som sysselsatta. Det bidrar till en felaktig bild av läget på arbetsmarknaden. Ett annat exempel är när arbetslösa och långtidssjukskrivna förtidspensioneras. Då minskar arbetslösheten utan att sysselsättningen ökar. Både sysselsättning och öppet arbetslösa kan manipuleras.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons