Annons
Kommentar

Kaj Schueler:Mats Gellerfelts hjärta klappade för den goda litteraturen

Hans kärlek till litteraturen var så stor att han vågade sätta sin karriär på spel. Som ung rabulist etablerade sig han som en kritiker man lyssnade på. När det gällde det han brann för fanns ingen riktig distans, skriver SvD:s förre kulturchef Kaj Schueler om vännen och samtalspartnern Mats Gellerfelt.

Under strecket
Publicerad

Mats Gellerfelt var en person med starka passioner och ett stort hjärta. Det rymde både sympatier och antipatier och han hade tidigt en unik förmåga att i skrift ge uttryckt för detta. Han använde orden för att nagla fast vad han, med ungdomlig säkerhet, tyckte var rätt och fel. I början av sin karriär som kritiker i Svenska Dagbladet var han inte mycket för att jabba utan slog gärna till med högern direkt.

Hans kärlek till litteraturen – vi kanske ska säga den goda litteraturen – var så stor att han satte sin egen karriär på spel när han agerade litterär domare. Han hade sin förankring i den mästerliga modernistiska litteraturen: Faulkner, Joyce, Ekelöf, Hemingway, Eliot och you name it. Han var orädd – det inte var givet att en person som dömde ut såväl den svenska litteraturen som kritiken skulle få fortsätta verka. Detta var sent 70-tal, tidigt 80-tal – en tid då ord var något man inte slängde ur sig lätt.

Annons
Annons
Annons