Annons

Richard Tellström:Maten ger oss mycket mer än bara näring

Alltför länge har vi bortsett från att måltiden är en gestaltning av mänskliga värden. Det är dags att gastronomin ges sin berättigade plats bland andra kulturyttringar, menar Richard Tellström, lektor i måltidskunskap.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Svenskens relation till restaurangmåltiden har förändrats de senaste decennierna, från något ovanligt och högtidligt, till något självklart och njutningsfullt. I dag lägger hushållen 50 procent mer på restaurang för nöjes skull än i mitten av 1980-talet och vi äter mest ute av de nordiska folken. Restaurangbesöket är också ett vanligt kulturutövande enligt Kulturrådet (2008), mycket mer allmänt än att läsa en bok eller gå på konsert. Måltiden har också fått en förnyad mening, från att tidigare ha varit huvudsakligen ett kollektivt uttryck har den blivit individualistisk och en självklar byggsten för identitet. Men en bred tidningskritik om detta vanliga kulturuttryck saknas alltjämt.

Den moderna restaurangkritiken var del av en tvillingfödsel. Den andra tvillingen var själva à la carte-restaurangen. Som vi känner dem såg de dagens ljus i det efterrevolutionära Frankrike i det tidiga 1800-talet. Båda fenomenen sprang ur samhällselitens nya mode att tala politik när man åt måltider i offentligheten, som på en beskådad scen. Kanske var det därför givet att den förste restaurangkritikern samtidigt var teaterrecensent: Alexandre Grimod de la Reynière (1758–1837). Verksam under Napoleonregimens tidiga 1800-tal gjorde han sig ett namn som gastronom och var under åren 1803–1812 redaktör för den omtalade restaurangguiden L’Almanach des gourmands. Den fick en efterföljare 1806 i månadsskriften Journal des Gourmandes et des Belles där en redaktion bestående av de la Reynière och hans vänner möttes för att värdera olika rätter som skickats (!) till dem för bedömning.

Annons
Annons
Annons