Annons

”Mästersadist” satte fart på bluffstudien

I ett experiment på Stanforduniversitetet i USA 1971 delades studenter in i två grupper: fångar och väktare.
I ett experiment på Stanforduniversitetet i USA 1971 delades studenter in i två grupper: fångar och väktare. Foto: Duke Downey/TT

Den 17 augusti 1971 förvandlades hyggliga studenter till monster på Stanforduniversitetet. Men hur gick experimentet till – och vad säger deltagarna om det som utspelade sig?

Läs delar av Rutger Bregmans bok ”I grunden god” i SvD under helgerna. Detta är det femtonde, fristående avsnittet. 

Under strecket
Publicerad

Om professor Muzafer Sherifs manipulationer framstår som chockerande, så var de ändå ingenting jämfört med de manipulationer som ägde rum sjutton år senare. Vid en första anblick fanns det många likheter mellan Stanford Prison-experimentet och Robbers Cave-experimentet. Båda experimenten hade 24 vita, manliga deltagare. Båda två skulle visa att vanliga hyggliga människor utan vidare kan förvandlas till monster.

Men Stanford Prison-experimentet gick ett steg längre. Philip Zimbardos studie var inte bara en smula tvivelaktig. Den var en ren bluff. Mina egna tvivel uppstod när jag läste Zimbardos bok The Lucifer Effect, som han gav ut 2007. Jag hade alltid förmodat att väktarna förvandlades till sadister av sig själva. Det var vad Zimbardo själv hade sagt i otaliga intervjuer. Till och med i en utfrågning i den amerikanska kongressen hävdade han att ”väktarna utformade sina egna regler för att upprätthålla lag, ordning och respekt”.

Annons
Annons
Annons