Mästarens för tidiga död förblir mysterium

Om Dick Harrison hade kunnat välja att bli avporträtterad av en mästare skulle han ha knackat på hos Vincent van Gogh. Konstnären var på väg att slå igenom vid tiden för sin död, men fick aldrig uppleva hur några av dåtidens mest osäljbara konstverk idag har en prislapp som är snudd på obegriplig.

Under strecket
Publicerad
Vincent von Gogh 1853–1890.

Vincent von Gogh 1853–1890.

Foto: Ill: Thomas Molén
Vincent van Goghs ”Den röda vingården” från 1888.

Vincent van Goghs ”Den röda vingården” från 1888.

Foto: IBL
Kvinna utanför Van Gogh-museet i Amsterdam.

Kvinna utanför Van Gogh-museet i Amsterdam.

Foto: Imago/IBL
Annons

Vincent van Gogh föddes 1853 och dog 1890. Ett kort liv, och ett liv som på 1900-talet, långt efter hans död, kom att omvärvas av romantiska myter. Den nederländske mästaren har kommit att framstå som urtypen för den romantiske och oförstådde konstnären, geniet som genom sin levnad och med sin pensel bevisade att det krävs en dåres ögon för att skåda världen i nytt ljus.

Det var inte självklart att van Gogh skulle bli konstnär. Han växte upp i en prästgård, blev bokförsäljare, arbetade i London och Paris och försökte bli lekmannapredikant i ett belgiskt gruvdistrikt innan han slutligen hoppade på konstnärsbanan. Det blev han inte fet på. Ofta levde van Gogh under extremt fattiga omständigheter och offrade hälsan på konstens altare. Men han var flitig, noggrann och tog djupa intryck av den sociala misär han såg runt omkring sig, som på det första stora mästerverket ”Potatisätarna” (1885).

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons