Annons
X
Annons
X

”Att ge barn läsflyt kräver sina timmar”

Alla varningsklockor har tjutit för svenska barns bristande läskunskaper. Men LasseMaja-författaren Martin Widmark, som nyligen fick guldmedalj av regeringen för sitt läsfrämjande arbete, är säker på att den nedåtgående trenden vänder nu.

Läskondis
Martin Widmark
Martin Widmark Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN

TRÄNA LÄSKONDISEN | DEL 1

Sverige var i chock. Visst hade många befarat att resultatet inte var särskilt muntert. Men att det skulle vara så uselt hade ingen kunnat föreställa sig när Pisa-undersökningen presenterades förra året.

Vi har hört det många gånger sedan dess: Elevernas kunskaper låg under OECD-genomsnittet både i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Bland annat fick vi veta att 23 procent av barnen som lämnar nian inte kan förstå en text.

I en tv-studio morgonen efter berättade författaren Martin Widmark att det tumlade runt en massa känslor i kroppen, av ilska, frustration och skam. Han tappade hakan fullständigt när han hörde resultatet, minns han och påpekar att även Skolverkets generaldirektör Anna Ekström suttit i tårar över det.

Annons
X

Nu är det hösten 2014, solbrännan sitter kvar, frysen är fylld med svamp och äpplena är färdiga att plockas utanför det vita 1920-talshuset i Stureby söder om Stockholm.

– Jag kände skam. Min generation, jag är 53 år, gick i världens bästa skola. Det fanns resurser, nya läromedel, schysta lokaler, anpassade klasstorlekar och extra hjälp om man behövde det. Men när vi hamnade i en maktposition och administrerade nästa generations skolgång då är det som om vi sprang in på ett julbord, käkade upp allt och lämnade tre köttbullar till nästa gäng.

Martin Widmark befarar ett utanförskap för den fjärdedel som lämnar skolan utan att kunna läsa.

– Det kostar en del att få med alla, men det är det värt. Det där utanförskapet kommer att kosta så otroligt mycket mer. Det kan bli det största samhällsproblem vi har i Sverige.

**Martin Widmark **är författaren till den framgångsrika serien om LasseMajas detektivbyrå, om klasskompisarna Lasse och Maja som har löst mysterier till förtjusning för mängder med barn över hela världen. Hans skrivarstuga på framsidan av tomten är fylld till bristningsgränsen med hans böcker, han har själv tappat kollen på hur många han har skrivit.

Men de senaste åren har hans tid upptagits av mer än skrivandet. På en vägg i köket hänger en medalj i guld i ett blått och gult band. Den fick han för några veckor sedan av regeringen, inte bara för sitt ”utomordentliga författarskap” utan också för sitt ”inspirerande arbete med att främja barns och ungas läsning”.

För tre år sedan tog han initiativet till ”En läsande klass”. Inspirationen fick han av alla skolbesök. Han var visserligen där som författare, men som tidigare mellanstadielärare i Rinkeby under många år hade han alltid även ”lärarglasögonen” på. Han noterade att i de klassrum det var extra trevligt att komma in läste de också mycket och hade en lärare som tyckte läsning var viktigt.

– Jag började fundera på varför mina egna barn inte fått ta del av en riktigt bra läsundervisning. Men de var lite för gamla för det redan då, så då funderade jag på varför inte alla skulle få det, varför man inte lyfte de goda exemplen, berättar han från sin plats i kökssoffan.

”En läsande klass” har nu lockat tusentals lärare att följa de läsförståelsestrategier i en studieplan för årskurs 1–6 som sent i våras var klara att delas ut. Nu finns 800 texter tillgängliga att använda. Följer man kommentarerna på projektets sida på Facebook är de allt som oftast mycket positiva.

– Det är som en folkrörelse som rullat igång. 10 000-tals lärare har fått mod och inspiration. Det är lärarsamarbete när det är som bäst, säger Martin Widmark och ler som om han var Lasse eller Maja som just löst ett knepigt mysterium.

Han tror själv att succén beror på att studieplanen är skriven av lärare för lärare.

– Ofta när man hör någon expert som åker jorden runt kan man undra: ”Jo, men hur länge sedan var det som du var ute i skolorna?” Om jag får höra lärare i Sätra ge handfasta tips som fungerar för dem nu tror jag mer på dem.

**Martin Widmark **betonar att det inte finns någon quick fix för hur man får unga att läsa, han beskriver lässtrategierna från ”En läsande klass” som ”erbjudanden”. Men han vet vad som är det viktigaste: att samtala kring det man läst, det är nyckeln till ökad läsförståelse. Och i det ingår att själv bli medveten om sina lässtrategier, vad som gör att man förstår en text.

Varför har det gått så långt att vi ens behöver diskutera det? Martin Widmark petar på sina bruna läsglasögon, benar ut det han ser som orsaker. Börjar med det han sa redan när vi kom och han gjorde i ordning kaffet: det handlar om att alla – även vuxna – läser mindre, både färre böcker, tidningar och annat. De förändrade läsvanorna innebär också att vuxna läser mindre för sina barn hemma. En ofta citerad undersökning från förra året visar att andelen föräldrar som läser högt för sina barn dagligen sjunkit från 70 till 35 procent på tio år.

Ett annat skäl är enligt Martin Widmark lärarnas förändrade arbetsförhållanden. Han påminner därtill om skillnaderna mellan olika områden i landet, segregationen.

– Vi har hamnat i ett tvåtredjedelssamhälle. Två tredjedelar klarar sig utmärkt, en tredjedel går på knäna.

**Det är skolans roll **att se till att barnen får god så kallad läskondis, men självklart har även föräldrar ett ansvar. Martin Widmark har ett mantra:

– Om du läser för ditt barn har det dubbelt så stort ordförråd när det börjar skolan jämfört med om du inte läst för det. Du har ett visst antal lästimmar i dig när du fått läst för dig och pratat om boken med mamma eller pappa.

**Även som **författare, där ute i skrivarstugan, tänker han hela tiden på hur han ska väcka läslust. Han brukar påpeka – lite provocerande – att barn inte är så dumma som de låter, att deras verbala och intellektuella utveckling inte är på samma nivå.

– Jag skriver enkelt men svårt, svårt innehåll men enkelt språk. Dessutom måste man tänka på att barn är långsamma läsare, så jag skriver alltid i en cirkelrörelse där jag hjälper läsaren att komma ihåg berättelsen. Jag låter Lasse och Maja säga: ”Okej, vad vet vi?” och sedan får de gå framåt i berättelsen. När man tänker på det när man skriver får man upp det där läsflytet.

**Ska det bli ännu **en mörk dag när nästa Pisa-undersökning med läsning i fokus presenteras 2018? Inte om man frågar Martin Widmark. När han började intressera sig för de här frågorna hade kunskapen inte nått ändå upp, till beslutsfattarna, det har den nu, menar han.

– Vi har varit nere på botten och trampat ifrån. Jag är tämligen säker på att vi inte sjunkit i nästa Pisa-undersökning. Jag har en pirrande känsla av att vi till och med har vänt kurvan. När ett samlat lärarkollektiv bestämmer sig för att det är nog, då vänder det.

Annons
Annons
X

Martin Widmark

Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X