Annons

”Markera mot USA:s angrepp på ICC”

USA:s president Donald Trump och ICC-åklagaren Fatou Bensouda.
USA:s president Donald Trump och ICC-åklagaren Fatou Bensouda. Foto: Andrew Harnik/AP, Bas Czerwinski/AP

Trumpadministrationens åtgärder mot ICC utgör ett direkt angrepp på domstolen och syftar till att undergräva dess roll i den internationella rättsordningen. Det skriver flera experter på internationell rätt.

Under strecket
Publicerad

Trumpadministrationen har gjort sig skyldig till ett exempellöst angrepp på en central del av den internationella rättsordningen. Som framgått av medierapporteringen (bland annat TT, SvD och DN den 2 september 2020) har Förenta staterna beslutat att införa sanktioner mot chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Fatou Bensouda, och en av hennes medarbetare. Anledningen är att hon beslutat inleda en utredning om eventuella krigsförbrytelser begångna under konflikten i Afghanistan, inbegripet brott som kan ha begåtts av amerikanska militära styrkor. Detta vill Förenta staterna förhindra. Den amerikanska åtgärden utgör ett direkt angrepp på domstolen ägnat att med hot undergräva dess roll i världssamfundets strävan att bekämpa krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

ICC inrättades genom den så kallade Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och har till uppgift att lagföra och döma enskilda personer som kan misstänkas för de grövsta internationella brotten som anges i stadgan, nämligen krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Stadgan antogs år 1998 och domstolen inledde sitt arbete den 1 juli 2002 då stadgan trädde i kraft. Domstolen, som har sitt säte i Haag, kan sägas ha tagit över den roll som tidigare fullgjordes av vissa regionala internationella domstolar som de som inrättades efter de militära konflikterna i det forna Jugoslavien och folkmordet i Rwanda. För närvarande är 123 stater anslutna till Romstadgan och därmed underkastade domstolens jurisdiktion. Ett stort antal inflytelserika stater har emellertid valt att inte tillträda Romstadgan. Dit hör bland annat Förenta staterna, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan, Iran, Irak, Israel, och Turkiet. Kritiken mot domstolen har emellanåt varit hård. Processen är tidskrävande och komplicerad och de utredningar som ligger till grund för ett åtal är mycket omfattande. Flera afrikanska stater har sett domstolen som ett verktyg för västvärlden mot biståndsländerna eftersom man ansett att domstolen huvudsakligen inriktat sitt arbete på konflikter på den afrikanska kontinenten.

Annons
Annons
Annons