SvD Perfect Guide
Annons

Marina Schiptjenko: ”Exotiskt att ta båten till jobbet”

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

Marina Schiptjenko konstminglar, funderar på trädgården och bjuder in sig själv på söndagsmiddag till grannen.

Text: SvD Perfect Guide - 9 juni 2020

Fredag eftermiddag. Galleriet har öppet som vanligt men dagen har varit lugn av förklarliga skäl. Besökarantalet har gått ner markant under pandemin. Normalt brukar fredagar efter klockan fyra betyda en hel del besökare som kommer förbi för att starta helgen med konst och kanske ett glas bubbel. I brist på den energin vill jag gärna ta en drink med en vän efter stängning. Jag ringer Johan Kinde som oftast går att locka ut för ett samtal över ett glas eller två. Vi ses på Godot eftersom det är nära för oss båda. Julian Brandt ansluter och vi får till ett oplanerat bandmöte för Julian&Marina. Vi stannar för middag och jag beställer det veganska som just den här dagen är mandelpotatisterrin, karljohan- och shiitakesvamp, pumpapuré, kålbuljong och tryffel. Efter det tar jag och min hund Algot färjan hem till ön Tranholmen i Värtan. När vi kommer hem rensas tomten på fienderna rådjuren, det är Algots uppgift. Resten av kvällen tillbringas i soffan. Jag har nästan helt tappat lusten att titta på tv-serier och filmer under undantagstillståndet, istället har jag läst böcker och lyssnat på musik mer än någonsin. Just nu läser jag George Orwells Down and out in London and Paris.

Annons

Lördagsmorgnar på Tranholmen är sköna oavsett väder och denna morgon skiner faktiskt solen så vi promenerar runt ön. Runt halv elva är det dags för det dagliga samtalet med min kompanjon Ciléne Andréhn som numera bor i Paris och driver vår filial där på Rue Saint Anastase i Les Marais. Frankrike har ju haft en annan strategi så Ciléne sitter mer eller mindre i lockdown. Vårt galleri tvingas hålla stängt och det finns en hel del att diskutera om förhållningssätt, strategier och framtiden. Efter det tar jag min egen båt in till arbetet. Trots de 20 år som jag har bott på Tranholmen känns det fortfarande exotiskt att ta båten in till jobbet och lägga till i Brunnsviken. Denna lördag trillar det in lagom många besökare. Inte för packat för att det ska kännas för nära, men ändå jämnt flöde. Några av våra närmaste samlare kommer in och det stödet betyder allt just nu. Efter stängning är jag bjuden på middag hemma hos vänner och under promenaden dit tänker jag – återigen – hur tacksam jag är över att kunna göra en sådan sak utan att bli hindrad.