Mariefred tog Finland till Sverige

Är lärarutbildningen att tacka? Tidigt särskilt stöd? Sverige både avundas och imponeras över de finska skolresultaten. När Nina Lidfors blev ombedd att starta en skola i Sverige tog hon med sig både lärare och pedagogik från Finland.

Läs mer om Skolresan Sverige
1/8

Förstaklassare på Gripsholmsskolan i Mariefred har gympa.

Foto: MALIN HOELSTAD
2/8

På Gripsholmsskolan i Mariefred satsas extra mycket på idrott.

Foto: MALIN HOELSTAD
3/8

Blanca är ute på rast. Hon tycker att skolan ligger väldigt fint.

Foto: MALIN HOELSTAD
4/8

Gripsholmsskolan i Mariefred.

Foto: MALIN HOELSTAD
5/8

Jolin med klassmormor Anita Ekberg

Foto: MALIN HOELSTAD
6/8

Jack klurar på matte

Foto: MALIN HOELSTAD
7/8

Gymnastikfröken går igenom hur det går till.

Foto: MALIN HOELSTAD
8/8

Gympalärare Ulrika Öhlin Alberti samlar klassen innan lektionen.

Foto: MALIN HOELSTAD

SKOLRESAN: PEDAGOGIK FRÅN FINLAND TILL MARIEFRED

De kom i horder, skolfolk från världens alla hörn som undrade hur de gjorde för att hamna i topp i kunskapsmätning efter kunskapsmätning. Pisaturisterna, kallar hon dem, Nina Lidfors, Gripsholmsskolans finlandssvenska rektor och grundare.

Och precis som resten av Finland hade hon ingen aning om varför de finska eleverna presterade så bra.

Hur vi gör? Vi jobbar ju bara, hade Nina Lidfors svarat, då rektor för Vasa övningsskola, en del i Lärarutbildningen i Åbo. Vi gör det vi alltid har gjort.

– Vi var faktiskt nästan lite skamsna i Finland. Vi blev ju nästan lika förvånade själva! säger hon.

Men hon lyfter ändå fram ett par saker: den tunga finska lärarutbildningen. Och yrkesstoltheten.

– Man är stolt över sitt jobb som lärare i Finland och man är stolt över sina elever.

Att komma in på klasslärarutbildningen i Finland är svårt, stenhårda gallringar, prov och intervjuer gjorde att bara 13 procent av de sökande i Helsingfors togs in i fjol. Utbildningen är en magisterutbildning, som dessutom har förändrats minimalt under åren.

– Jag har mycket som jag kunde säga om lärarutbildningen och hur man borde lägga upp det i Sverige. Jag bjöd faktiskt ut mig till Jan Björklund, men han tittade knappt åt mig, skrattar Nina Lidfors.

Skillnaden på en lärares status i Sverige och i Finland är slående, konstaterar Stefan Häggman, finlandssvensk lärare som varit med sedan Gripsholmsskolans födelse.

– Berättar man i Finland att man läser till lärare så säger folk: Ååå! Lärare!. Berättar man i Sverige att man är lärare är svaret: jaha, säger han.

Med de finländska lärarna och den finska pedagogiken i bagaget, öppnade Nina Lidfors för fem år sedan Gripsholmsskolan i Mariefred, efter att ha blivit ombedd att ta hit den finska skolan. 15 av de 20 lärarna på skolan är finlandssvenskar med svenska som modersmål och finsk lärarutbildning.

Ibland kritiseras den finska skolan för att vara för strikt?

– Ja, det är kanske så. Vi har några få tydliga regler som vi är måna om att följa. Men det är också mycket värme och kärlek, säger Nina Lidfors.

– Men vi vågar också kräva lite mer. I början tyckte eleverna att det var mycket läxor, men det säger de inte längre, fortsätter Stefan Häggman.

Läxor. Det i Sverige evigt debatterade ämnet. Läxor ökar ojämlikheten eftersom inte alla kan få samma hjälp hemma, enligt kritikerna. Men det är inte så läxorna ska vara, enligt Nina Lidfors. Och de behövs.

– Läxorna ska handla om repetition och att befästa kunskap. Det ska inte vara något nytt. Jag säger att våra elever ska lägga högst en timme på läxor, sedan ska föräldrarna gå in och bryta.

I stället jobbar personalen på Gripsholmsskolan stenhårt för att utjämna skillnaderna - precis som i den finska skolan. Varje lärare ger en lektion extra stödundervisning i veckan.

**Redan från årskurs ett **gör också skolans speciallärare tester i matte och svenska för att se vilka elever som behöver extra stöd, kontroller som fortsätter varje år. Jämförande statistik visar också att stöd i Finland är vanligast i de lägre årskurserna – medan det i Sverige ges i störst utsträckning i årskurs 9, enligt Skolverkets siffror.

– Man måste också våga ta den här diskussionen med föräldrarna. I början fick vi höra i Sverige att det fanns en risk att barnen skulle känna sig kränkta. Men det är ju för barnens bästa. Läsningen är så viktig och grunden för allt annat.

**Innan vi besöker Gripsholmsskolan **försöker jag få Nina Lidfors att svara på hur bra eleverna är. Kan hon säga vad de presterar på nationella provet? Nina Lidfors tvekar, inte för att hon inte vill, resultaten är fantastiskt bra, svarar hon - 100 procent av eleverna i åk 6 fick godkänt i svenska och matte. Hon tycker bara inte att det är särskilt intressant. Prov för att följa upp har de ändå, redan från årskurs två.

– Jag är dels inte van vid nationella prov, vi har dem ju inte i Finland. Vi följer ju upp hela tiden. Sedan tycker jag att de tar onödigt mycket tid. Men jag är så klart glad att vi ligger högt. Å andra sidan är det självklart att vi ska göra det.

Solen glittrar i Mälaren. På andra sidan viken ståtar Gripsholms slott.

**På en gräsplan har årskurs 1 **gymnastik, stjärnorientering. Fyra lektioner i veckan står jympa på elevernas scheman, en bra bit över det normala i Sverige. Så mycket gymnastik borde vara en självklarhet, menar gymnastikläraren Ulrika Öhlin Alberti, alla vet att man tillgodogör sig undervisning bättre om man rör på sig.

Hon är en av skolans svenska lärare och har jobbat vid flera kommunala, svenska skolor. Ser då hon någon mellan lärare från de båda länderna?

Svaret kommer blixtsnabbt.

– Yrkesstoltheten. "Jag är lärare", härmar hon leende på spelad finlandssvenska.

Men det är också det, yrkesstoltheten, som gör respekten gentemot läraren så stor, tror hon.

Är det gympan som är nyckeln? Eller det tidiga stödet? Lärarnas gedigna utbildning?

Sannolikt en kombination, sett till Nina Lidfors sammanfattande mejl:

"Det är ett envetet sätt att jobba som ger resultat på alla plan. Det gäller att inte ge upp så fort något känns tråkigt eller svårt. Då plockar vi fram lite finsk sisu... :)"

Läs även

Förstaklassare på Gripsholmsskolan i Mariefred har gympa.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 1 av 8

På Gripsholmsskolan i Mariefred satsas extra mycket på idrott.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 2 av 8

Blanca är ute på rast. Hon tycker att skolan ligger väldigt fint.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 3 av 8

Gripsholmsskolan i Mariefred.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 4 av 8

Jolin med klassmormor Anita Ekberg

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 5 av 8

Jack klurar på matte

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 6 av 8

Gymnastikfröken går igenom hur det går till.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 7 av 8

Gympalärare Ulrika Öhlin Alberti samlar klassen innan lektionen.

Foto: MALIN HOELSTAD Bild 8 av 8
Annons
X
Annons
X
Annons
X