Annons

Jakten på en mördareSom ny ”Lasermannen” – Marcimain gör det igen

Lotten Roos som Monica Olhed.
Lotten Roos som Monica Olhed. Foto: SVT

Hur tar man sig an mordet på Helén Nilsson i tv-form? Genom ett rakt, hyper­realistiskt drama med fokus på polisarbete. Mikael Marcimains nya serie är lika noggrann med detaljerna som ”Lasermannen”.

Under strecket
Publicerad
Foto: SVT

Redan vid startsekvensen knyter det sig i magen. En flicka, ett barn, klädd i täckjacka med breda pastellränder och toppluva går ut från sitt hem för att aldrig mer komma tillbaka. Vi vet det, för flickan är Helén Nilsson, en liten tioåring från Hörby mitt i Skåne. Sex dagar senare kommer hon att hittas mördad, insvept i svarta sopsäckar, dumpad i ett stenröse. Mördaren gick fri ända tills 2004 då en nitisk polis beställde en dna-analys på ett kvarvarande prov och fick träff på en sadistisk enstöring bosatt i Vimmerby. Ulf Olsson hette han, och han hade även slagit ihjäl 26-åriga Jannica Ekblad.

Hur i all världen tar man sig an en sån mänsklig avgrund i tv-form? Lämpligen såhär, med ett rakt, hyperrealistiskt drama där fokuset vilar på polisarbetet. Regissör är Mikael Marcimain som också gjorde den fantastiska ”Lasermannen”, och precis som i den blir ”Jakten på en mördare” en berättelse inte bara om morden utan om tidsandan och platsen: om 1980-talet som växlar över i 90-talets lågkonjunktur, om lägenhetsbordeller vid Värnhem i Malmö, om slitna hus på den skånska landsbygden, allt silat genom ett dystert socialrealistiskt filter. 

Annons
Annons
Annons