Mao skrämdes av Sovjet – inledde ny revolution

Rödgardister i Peking 1966.
Rödgardister i Peking 1966. Foto: TT

Mao hade tappat inflytande i Kinas kommunistiska parti och utvecklingen i Sovjet avskräckte. Därför inleddes kulturrevolutionen – vars följder blev tragiska för stora delar av Kinas befolkning.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT

Propagandaaffisch från 1968: ”Inrikta er på nationella angelägenheter, genomför den stora proletära kulturrevolutionen till slutet!”

Foto: Bridgeman Images/TT

Studenter i Väst-Berlin har hängt ett porträtt av Mao på fasaden till den tekniska högskolan samtidigt som amerikanska soldater firar ”armed forces day”, maj 1970.

Foto: TT
Annons

Fråga: ”Vad gick egentligen kulturrevolutionen i Kina ut på? Det verkar ha varit en vansinnig häxjakt på intellektuella och samtidigt en hätsk strid inom kommunistpartiet. Vad var syftet?”

Dick Harrison: Bakgrunden till kulturrevolutionen är att söka i den försvagade ställning som Mao Zedong fick under 1960-talets första hälft, sedan ”det stora språnget framåt” – storsatsningen på jordbruk och industri som ledde till tiotals miljoner svältdöda – slagit fel. Den interna kritiken mot Maos styre växte inom kommunistpartiet, vars ordförande tvingades till reträtt. En bok med Mao-citat, kallad ”Maos lilla röda”, sammanställdes visserligen 1964 som revolutionärt studiematerial, men det fanns gott om kommunister som tog öppet avstånd från Maos linje. En av dessa var Deng Xiaoping, som var öppen för marknadsekonomiska initiativ. Deng konstaterade att ”det spelar ingen roll vilken färg katten har, bara den kan fånga möss”. Han menade att ideologin var mindre viktig än en fungerande ekonomi. ”Det stora språnget framåt” hade avslöjat brister, vilka måste åtgärdas för att förhindra nya katastrofer.

Annons
Annons
Annons