Mattias Legnér:Människan leker rysk roulette med jorden

1900-talets utveckling mot ökade klimateffekter, sjunkande bränslelager och minskande biologisk mångfald kan liknas vid ett okontrollerat experiment. Historikern J Donald Hughes visar hur vi hamnade i detta hasardspel.

Under strecket
Publicerad
Annons

Det finns en ekologisk princip som det framväxande världshandelssystemet inte tar någon hänsyn till: den begränsande faktorns princip. Den obegränsade tillväxten är enligt många ekonomer lösningen på världens fattigdom, men denna föreställning är också det kanske största hotet mot världens miljö och mot människan. Så resonerar den amerikanske miljöhistorikern J Donald Hughes, vars ”The Environmental History of the World: Humankind”s Changing Role in the Community of Life” (2001) nu finns översatt till svenska, som Världens miljöhistoria (övers: Per Nyqvist, SNS, 415 s). Hughes skriver en världshistoria där mänskligheten ses som integrerad i och beroende av ekosystemen. Genom historien har människan ofta påverkat sin miljö på dramatiska sätt, och när kulturer inte har anpassat sig till stora miljöförändringar har de gått under och ersatts av andra.

En utgångspunkt i historien om relationen mellan människa och natur kan tas i hur människan levde i och såg på naturen före jordbrukets genombrott, då världsbilden var animistisk. Man uppfattade naturen som befolkad och skapad av andar, vilket medförde att man närmade sig alla djur och växter med respekt, vilket i sin tur hjälpte människan att anpassa sig till miljön och leva i balans med den. Det är lätt att idealisera naturfolkens förhållande till naturen, men det är känt att de trots allt påverkade miljön i hög grad, bland annat genom jakt på djur och insamlande av växter.

Jordbruket betraktas som en uppfinning som revolutionerade människans försörjning, även om denna revolution tog flera tusen år och bröt ut på flera platser samtidigt. De tidigaste områdena var Egypten och Sydostasien, och betydligt senare den sydvästliga delen av Asien. Ännu senare bröt jordbruket igenom i Amerika. Att jordbruket slog igenom på grund av att det skulle ha låtit människan leva drägligare är dock bara en myt: jägarfolken levde längre och bättre än de som levde på jordbruk. Kort sagt kunde man säga att bönderna bytte god hälsa och ett långt liv mot de fördelar som en större befolkning medförde, såsom ökad trygghet och mer arbetskraft. Den animistiska natursynen flyttades över på böndernas ägodelar, de domesticerade djuren och åkrarna – fruktbarhetsgudar uppstod och vissa djur ansågs heliga.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons