Annons

Mattias Legnér:Människan leker rysk roulette med jorden

1900-talets utveckling mot ökade klimateffekter, sjunkande bränslelager och minskande biologisk mångfald kan liknas vid ett okontrollerat experiment. Historikern J Donald Hughes visar hur vi hamnade i detta hasardspel.

Publicerad

Det finns en ekologisk princip som det framväxande världshandelssystemet inte tar någon hänsyn till: den begränsande faktorns princip. Den obegränsade tillväxten är enligt många ekonomer lösningen på världens fattigdom, men denna föreställning är också det kanske största hotet mot världens miljö och mot människan. Så resonerar den amerikanske miljöhistorikern J Donald Hughes, vars ”The Environmental History of the World: Humankind”s Changing Role in the Community of Life” (2001) nu finns översatt till svenska, som Världens miljöhistoria (övers: Per Nyqvist, SNS, 415 s). Hughes skriver en världshistoria där mänskligheten ses som integrerad i och beroende av ekosystemen. Genom historien har människan ofta påverkat sin miljö på dramatiska sätt, och när kulturer inte har anpassat sig till stora miljöförändringar har de gått under och ersatts av andra.
**
En utgångspunkt i historien** om relationen mellan människa och natur kan tas i hur människan levde i och såg på naturen före jordbrukets genombrott, då världsbilden var animistisk. Man uppfattade naturen som befolkad och skapad av andar, vilket medförde att man närmade sig alla djur och växter med respekt, vilket i sin tur hjälpte människan att anpassa sig till miljön och leva i balans med den. Det är lätt att idealisera naturfolkens förhållande till naturen, men det är känt att de trots allt påverkade miljön i hög grad, bland annat genom jakt på djur och insamlande av växter.
**
Jordbruket betraktas som** en uppfinning som revolutionerade människans försörjning, även om denna revolution tog flera tusen år och bröt ut på flera platser samtidigt. De tidigaste områdena var Egypten och Sydostasien, och betydligt senare den sydvästliga delen av Asien. Ännu senare bröt jordbruket igenom i Amerika. Att jordbruket slog igenom på grund av att det skulle ha låtit människan leva drägligare är dock bara en myt: jägarfolken levde längre och bättre än de som levde på jordbruk. Kort sagt kunde man säga att bönderna bytte god hälsa och ett långt liv mot de fördelar som en större befolkning medförde, såsom ökad trygghet och mer arbetskraft. Den animistiska natursynen flyttades över på böndernas ägodelar, de domesticerade djuren och åkrarna – fruktbarhetsgudar uppstod och vissa djur ansågs heliga.

Hughes talar om en stor skilsmässa mellan kultur och natur, men det handlar då inte om jordbrukets införande utan om städernas uppkomst. Avancerade jordbrukssamhällen var dock en förutsättning för att urbaniseringen skulle bli möjlig – endast den kunde skapa ett stort överskott på livsmedel. Städer var resultatet av samhällenas ökade centralisering, och därför hör stadens och statens historia ihop. Staden är ett förtätat samhälle som inte kan vara självförsörjande utan kräver att mängder av resurser hämtas från omgivningen. Men den som lever i staden ser inte varifrån alla produkter kommer: det tidigare så självklara sambandet mellan varans tillkomstförhållanden och dess konsumtion upplöstes. Det är en anledning till att städer oftast bara studeras som resultatet av olika sociala och ekonomiska strukturer, medan deras beroende av miljö och naturliga processer ofta ignoreras.
**
De tidiga städernas värsta** miljöpåverkan var avskogningen, som drevs på av en ökad efterfrågan på virke till husen och bränsle till spisarna. Tänk på den forntida staden Ur, som i dag är placerad i ett uttorkat öde landskap. Städer har själva ofta bidragit till att öknar har kommit att omge dem, och då har befolkningen tvingats överge platsen. Detta samband tycks också ha bidragit till en mer fientlig syn på naturen. De första större städerna uppstod i Mesopotamien, och i de mesopotamiska myterna framställs relationen människa-natur som en kamp om överlevnad. Människans triumf över naturen hyllades i konst och litteratur, och människans förmåga att manipulera världen efter sina egna behov förhärligandes.

Annons
Annons
Annons