Ulla Gudmundson:Människan har fått oförtjänt dåligt rykte

”I grunden god” är Rutger Bregmans andra bok på svenska. I ”Utopia för realister” (2016) pläderade han för universell basinkomst.
”I grunden god” är Rutger Bregmans andra bok på svenska. I ”Utopia för realister” (2016) pläderade han för universell basinkomst. Foto: Natur & Kultur

Det moderna samhället är uppbyggt kring idén att människans grundläggande själviskhet och ondska på olika sätt måste hållas i schack. Dock saknas det fog för en så fundamentalt negativ människosyn, menar den nederländske historikern Rutger Bregman i sin nya bok.

Under strecket
Publicerad

En gammal gumma med schalett eller en ung vacker dam i plymhatt?

Annons

Det finns en bild som blivit en klassiker inom perceptionspsykologin. Beroende på hur du fäster blicken, föreställer den antingen en hisklig gumma med vårta på näsan eller en ung vacker dam i plymhatt, med bortvänt ansikte. Dubbelexponeringen ska visa oss att världen inte bara är. Vi väljer hur vi vill se den.

Bilden hade gjort sig utmärkt som illustration till bästsäljaren ”I grunden god. En optimistisk historia om människans natur” (övers: Joakim Sundström; Natur & Kultur) av den nederländske historikern Rutger Bregman. För tesen att vår syn på världen – i synnerhet på mänskligheten – bestäms av vad vi fokuserar på, är själva kärnan i Bregmans bok. Dess röda tråd är polemiken mot den så kallade fernissateorin (veneer theory), som hävdar att människans rätta ansikte är den grinande häxans – barbariskt, egoistiskt, översminkat med ett tunt skikt civilisatorisk pancake, som hotar att krackelera vid minsta grimas. Vad Bregman vill är att vi ska vända blicken mot den bortvända skönheten, alltså mot godheten, som han menar är en konstitutionell del av den mänskliga naturen.

Annons
Annons
Annons