Annons

En man som soverMannen som gav upp allt – för att få sova

Foto: Ibl

I Georges Perecs moderna klassiker ”En man som sover” stannar en student hemma i sin vindskupa utan annan anledning att han vill ta det lugnt. Värdelös passivitet eller en effektiv motståndshandling i en tid som kräver ständig omvärldskontakt?

Publicerad

Vi gör det flera gånger varje dag: skruvar ned intrycken från en myllrande omvärld, för att blicka inåt eller bara vila i den medvetandets summerton, som oftast slussar oss vidare till dagdröm och fantasi. Men om vi höll fast vid en sådan reduktion, om vi likt en urspårad cartesiansk filosof gjorde det konsekventa tillbakadragandet till en livshållning. Vad skulle hända? Vilka upplevelser och insikter stod på lut?

Denna existentiella operation utgör motor i Georges Perecs roman ”En man som sover” från 1967, som just utkommit i fin svensk översättning av Fredrik Rönnbäck. Det är glädjande i allmänhet, eftersom det rör sig om en djupt fascinerande roman, en modern fransk klassiker. Men det är också passande, eftersom sömn, reträtt och passivitet framstår som extra laddade fenomen i ett samhälle där vi mer än någonsin förväntas kommunicera och konsumera dygnet om. Det är detta beredskapens och nyttans lopp som huvudpersonen i ”En man som sover” vill bryta.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons