X
Annons
X
Krönika

Andreas Grube: Mannen som drog ner brallorna på vinstudenterna

Säg namnet Frédéric Brochet och mången vinvän börjar nog skruva på sig av sekundärskam och skräckblandad förtjusning. År 2001 stod denne Brochet nämligen för en rejäl brallneddragning i en studie som till lika delar var snillrik och elak, men inte desto mindre rolig och intressant.

Vid tillfället studerade Brochet vid universitetet i Bordeaux och som bidrag till en forskartävling utsatte han drygt femtio oenologistudenter, alltså studenter som läste vinmakning och vinvetenskap, för ett lömskt test. Han lät studenterna sniffa och smaka på två viner, det ena vitt och det andra rött för att sedan knyta beskrivande termer till de båda vinerna. Detta gjordes också: Det vita vinet beskrevs av de allra flesta med ord som äpplen och grapefrukt medan det röda tilldelades karaktärer som körsbär och svarta vinbär.

Haken var bara att det var exakt samma vin i båda glasen, men vinet i det ena glaset hade färgats rött. Lång näsa är bara förnamnet. Samme Brochet genomförde också ett annat lurigt test där han lät en smakpanel prova två röda viner från Bordeaux: ett av dem serverat ur en exklusiv Grand Cru-flaska med känt namn, det andra ur en enkel bordsvinsflaska. Fyrtio av sjuttio deltagare beskrev Grand Cru-vinet som bra, tre tyckte till och med att det var alldeles strålande. Bordsvinet beskrevs av samma grupp deltagare med termer som klent, enkelt eller till och med defekt. Och ja, du har säkerligen redan listat ut att de två vinerna i själva verket var exakt samma vin – ett vin av mellanklass – bara serverat ur två olika flaskor.

Annons
X

För oss som jobbar med vin på daglig basis blir experiment som Brochets en tydlig påminnelse om hur viktigt det är att alltid försöka hålla sinnet öppet och huvudet kallt.

De här, och liknande studier, har i olika sammanhang använts för att sabla ner såväl hela vinkännarkåren som blindprovningskonsten, vilket i ärlighetens namn är aningen orättvist. Ingen av deltagarna i Brochets paneler var vid tillfället de facto varken professionella, experter eller vinkännare med ordentlig träning eller erfarenhet. Samtidigt är resultaten både intressanta och roliga, framför allt eftersom de sätter fingret på hur starka förväntningar och förutfattade meningar påverkar omdömet. I det här fallet så starkt att den förväntning som triggades av synintrycket överskuggade doft- och smaksinnet.

För oss som jobbar med vin på daglig basis blir experiment som Brochets en tydlig påminnelse om hur viktigt det är att alltid försöka hålla sinnet öppet och huvudet kallt, och inte låta vare sig producentnamn, årgång, prislapp eller andra faktorer färga av sig på bedömningen. Varje vin måste bedömas med nollställd palett.

Även för en måttligt intresserad vinkonsument tycker jag att de här experimenten är värda att ta till sig. Oavsett om det du har i glaset ska vara ett lyxvin eller bordsvin: är det gott, gillar du det eller inte, och i så fall varför? Det är det enda som räknas.

Så vad gör den illmarige Frédéric Brochet idag undrar du kanske? Fortsätter han att sätta människor på pottkanten med sluga experiment? Nej, han ägnar sig sedan många år tillbaka helhjärtat åt sin stora passion i livet – att göra vin.

Annons
X
Annons
X
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X