Annons
Recension

Grizzly manMannen som älskade björnar

Timoty Treadwell ville så gärna vara en björn att han trodde att han var en. Men björnarna lät sig inte övertygas.
Timoty Treadwell ville så gärna vara en björn att han trodde att han var en. Men björnarna lät sig inte övertygas.
Under strecket
Publicerad

Werner Herzog har i sin fyrtioåriga karriär som filmare ofta intresserat sig för mäns resor till mörkrets hjärta. En 1500-tals äventyrares jakt på Eldorado i Aguirre – Guds vrede, eller en Caruso-frälst galning som forslar en ångbåt upp för ett berg i Fitzcarraldo – Herzog har sökt de ensamma männen med fixa idéer på de underligaste platser. Nu sällar sig en ny dokumentär till den tyske regissörens bästa filmer. Grizzly Man handlar om äventyraren Timothy Treadwell, en självutnämnd grizzlyexpert som varje sommar i över ett decennium levde ensam i Alaskas vildmark tillsammans med en grupp björnar. Sommaren 2003 åt en av hans skyddslingar upp honom.

På de sista turerna till Alaska hade Timothy med sig en filmkamera och de upptagningarna utgör grunden för Herzogs djuplodande odyssé in i hans psyke, men också in i vår kulturs gullifiering av naturen. Timothy gav björnarna söta namn och projicerade sin syn på hur djur skulle vara på dem (samtidigt som han underströk deras farlighet). Visst är det lätt att göra sig lustig över en bisarr före detta knarkare i ful bandana som ställer sig framför kameran och med barnslig röst talar med en 300-kilosbest som han döpt till Mr. Chocolate. Men det borde få oss att, liksom Herzog, ifrågasätta vad disneyfiering av djur gör med vår syn på naturen. Timothy Treadwell trodde att han kunde leva med björnarna, han trodde att det fanns någon slags ordning i naturen som människan (eller möjligen bara han) förstår och kan bemästra. Werner Herzog tror mer på kaos.

Annons
Annons
Annons