Recension

KinesenMankells språk får oss att se

KINESISK HÄRVA Ett massmord i Hälsingland knyts ihop med kinesiska järnvägsbyggare i Amerika på 1800-talet och Kinas nykoloniala ambitioner i Afrika. ”Kinesen” är skriven med en språklig omsorg som gör den till Henning Mankells bästa kriminalroman på 15 år, skriver Magnus Eriksson.

Under strecket
Publicerad
Henning Mankell (född 1948) fick sitt stora genombrott i Sverige och internationellt med böckerna om Ystadspolisen Kurt Wallander. Sedan 1991 verkar han som regissör och dramaturg i Moçambique.

Henning Mankell (född 1948) fick sitt stora genombrott i Sverige och internationellt med böckerna om Ystadspolisen Kurt Wallander. Sedan 1991 verkar han som regissör och dramaturg i Moçambique.

Foto: MÅNS LANGHJELM / SCANPIX
Annons

En vinternatt år 2006 begås ett massmord i Hälsingland. Alla invånarna i en liten by mördas, de allra flesta åldringar. En domare i Helsingborg, Birgitta Roslin, känner igen namnen på några av de mördade. Är det hennes mors fosterföräldrar?

Henning Mankells nya roman Kinesen inleds med massmordet utanför Hudiksvall. Sedan berättar Mankell om kineser som pinades som slavar vid de nordamerikanska järnvägsbyggena på 1860-talet och om brytningarna i dagens Kina mellan maoister och de nya kapitalisterna, en motsättning som visualiseras i striden mellan två syskon. När Mankell skall visa hur händelserna i 1860-talets USA och dagens Kina hänger ihop med massmordet i Hälsingland väver han dessutom in en berättelse om en kinesisk handelsdelegation som besöker Östafrika, och ytterligare berättelser om Birgitta Roslin (dels om hennes studenttid som maoist i Lund, dels om hennes besök i Hudiksvall, Beijing och Londons Chinatown i skeendets nutid).

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons