Annons
X
Annons
X

”Många vill tjäna pengar på så kallat näthat”

Både företag och organisationer vill tjäna pengar på så kallat näthat. Men allt de har att komma med är tomma hot och ett tomt försvar. Det fungerar bra att försvara sig själv, helt gratis, skriver Anya Alenberg, som jobbar med integritetsfrågor hos Bahnhof.

Det anonyma näthatet
Anya Alenberg
Anya Alenberg Foto: Cici Brodén

DEBATT | NÄTHAT

Nyligen lanserade Telenor något som heter Nätfrid tillsammans med Affinion International, ett företag som hjälper andra företag att öka värdet på existerande kundrelationer. Nätfrid marknadsförs med samma argument som näthatsförsäkringarna, att de hjälper dig att ta bort kränkande kommentarer på nätet eller återta ett hackat konto. Skillnaden är att Telenors tjänst är gratis för deras inloggade kunder. Man måste alltså betala för de enkla tipsen genom att bli kund. När man väl förstår vad tipsen går ut på inser man – på samma sätt som med vissa försäkringar mot näthat – att det är lätt att vidta alla åtgärder själv i stället.

Vad är näthat egentligen? Är det så enkelt att det handlar om att hata på nätet? För vad har vi då att säga om svärande mammor och pappor på Försäkringskassans facebooksida? Är de näthatare eller är de bara arga föräldrar som är frustrerade över myndighetens stelbenthet?

Kan det vara så att de hatande mammorna och papporna är en del av en organiserad hatkultur? Ola Larsmo, ordförande Svenska PEN, säger så här på svt.se/kultur (4/11): ”Att helt stoppa hatet tror jag inte går, men vi kan bli betydligt bättre på att hantera och bemöta det. Kunskap är nyckeln: Alla studier pekar på att det här är en liten grupp som låtsas vara stor”.

Annons
X

Svenska PEN har länge kämpat för att författare, skådespelare, musiker med flera ska få verka fritt utan risk för att bli fängslade för sina ord. Nu menar de att hat på nätet leder till så kallad självcensur och därför känner sig Svenska PEN nödgade att ta fighten mot näthat genom att utbilda skolor och myndigheter i näthat… förlåt, om näthat. Fighten ska bestå av att åka runt i landet och föreläsa på skolor och myndigheter – som redan är hemsökta av föreläsare och nasare för utbildning inom ämnet näthat. Vem ska nu värna den ocensurerade yttrandefriheten, Svenska PEN?

För att kunna genomföra det här har Svenska PEN äskat pengar av Postkodlotteriet för att kunna tillsätta och avlöna en generalsekreterare och en kanslist. Varför Svenska PEN behöver en generalsekreterare är oklart. En generalsekreterares uppgift är att vara organisationens talesperson och företrädare, det vill säga den roll som många ordföranden i de flesta organisationer brukar hantera galant. En ordförande och en generalsekreterare är alltså i stora drag samma sak. Därför blir den här tillsättningen aningen konstig. Även uppdraget att ta fighten mot näthat känns lite sent påkommen. Nu luktar det mest som ett desperat försök att hänga med i utvecklingen och skapa en buzz kring sitt varumärke.

Det enda som tycks vara organiserat är hur organisationer och företag, som till exempel Svenska PEN och Telenor, försöker tjäna pengar, bygga kundlojalitet eller skapa ett reko varumärke genom att måla upp internet som en farlig plats.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Gå inte på det där. Det finns ingen organiserad nätmobb som de kan skydda dig emot. Jag förnekar inte att offentliga personer tar emot osmakligt mycket skit från för dem okända personer. Men det troligaste är ändå att den som stalkar, kränker, mobbar och hänger ut dig på nätet är någon du känner. Och det är bara du som kan skydda dig själv. Och du kan göra det helt gratis.

    Anya Alenberg

    nätvettsexpert och integritetsombudsman hos internetföretaget Bahnhof

    Annons

    Anya Alenberg

    Foto: Cici Brodén Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X