Annons

Peter Alestig:Många frågetecken kring Preems klimatlöften

Kan Sverige öka utsläppen dramatiskt och ändå vara en klimathjälte? Preemraffs planerade expansion skär som en kniv genom både regeringen och klimatdebatten. Men frågan är långt ifrån så enkel som den kan framstå ibland.

I veckans klimatkrönika går jag igenom några av de viktigaste argumenten som förs fram i debatten och försöker sätta dem i ett större perspektiv. Det handlar bland annat om hur EU:s system för handel med utsläppsrätter egentligen fungerar och om expansionsplanernas egentliga ursprung.

Slutsatsen som jag når är, först och främst, att det inte råder någon tvekan om att en utbyggnad av Preemraff i Lysekil på pappret skulle vara en stor plump i Sveriges klimatprotokoll. Expansionen skulle öka anläggningens utsläpp med omkring en miljon ton om året och göra raffinaderiet i Lysekil till Sveriges utsläppare nummer ett, med omkring 5 procent av landets utsläpp. Som kritikerna ofta påpekar: det går onekligen stick i stäv med arbetet för att göra Sverige klimatneutralt till 2045.

Men om man lyfter blicken lite är frågan inte så svartvit som den först kan verka. Om Preem gör verklighet av planerna att gå över till att producera förnybara bränslen i Lysekil och dessutom fånga in och lagra koldioxiden, finns möjligheter att göra anläggningen klimatsmart.

Men vägen dit är väldigt lång och full av osäkerheter. Preems eventuella satsning på förnybart i Lysekil är än så länge bara ord, det är inte det Preem sökt tillstånd för – vilket för övrigt framgår av namnet på anläggningen: ROCC, Residue Oil Conversion Complex, ungefär ”komplex för förvandling av överbliven olja”. Och när det gäller planerna på koldioxidlagring, CCS, sätter Preem hoppet till stora skattefinansierade satsningar i både Sverige och Norge.

Jag hoppas att jag förser dig som läsare med nya perspektiv på utbyggnaden – oavsett var du står i frågan.

PS. Det har hänt en hel del inom klimatpolitiken den gångna veckan, både på EU-nivå och i Sverige. EU tar stormsteg mot kraftigt skärpta utsläppskrav, först genom ett beslut i parlamentets miljöutskott i slutet av förra veckan och på onsdagen med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens löfte om minst 55 procent lägre utsläpp mot 1990. Och i måndags presenterade Sveriges regering en satsning på 10 miljarder i miljö- och klimatinvesteringar i budgeten, i vad klimatminister Isabella Lövin kallar ”startskott för en grön rivstart”.

Under strecket
Publicerad
Annons
Annons
Annons