Andreas Grube:Många faktorer bakom bubblornas framgångar

Andreas Grube
Foto: Janerik Henriksson/TT

De mousserande vinernas ökande popularitet är en ihållande trend. Bubblor har inte bara en god förmåga att pigga upp - det är också en fin följeslagare i gastronomiska sammanhang.

Under strecket
Publicerad
Annons

Sprittande, lustfyllt, piggt, energiskt, festligt, dekadent, sofistikerat – och sjukt gott!
Det handlar förstås om mousserande vin, denna underbara och mångfacetterade vinstil som inte minst hör den här säsongen till. Oavsett om det rör sig om champagne, crémant, prosecco, cava, trentodoc eller annat bubbel är det en kategori av vin som vi inte verkar kunna vara utan, särskilt inte i tider som dessa.

Faktum är att mousserande vin har varit en av de starkast växande kategorierna i vinvärlden under senaste 20 åren, och under åren 2002 till 2018 ökade konsumtionen av bubbel med hela 57 procent (enda gången den växande trenden bröts var under den globala ekonomikrisen 2008–2009).

England går från klarhet till klarhet, och även här i Sverige har allt fler producenter börjat göra bubbel.

Trenden har inte heller mattats av under pandemiåret 2020 – snarare tvärtom. All data från året är ju inte klar än, men siffror från november visar att konsumtionen av mousserande vin i till exempel USA har ökat med 12 procent under 2020 jämfört med förra året.Anledningarna till bubblets framfart är många. Just i år kan det säkert delvis förklaras av ett sug efter något för att pigga upp och förgylla en i övrigt dyster tid.

Annons
Annons

Bubbel har ju som bekant förmågan att lysa upp tillvaron med sin skimrande air av flärdfull finess och lyxig elegans, och är det någonting vi behövt i dessa tider av avstånd, isolering och inställda upplevelser så är det väl just det.

Samtidigt är bubblets framväxt som sagt en ihållande trend och där kan man peka på flera viktiga faktorer. För det första är mousserande inte längre ett vin som kopplas till säsong eller särskilda högtider som exempelvis nyår. Numera sippar vi sprattelvatten sommar som vinter, tisdag som lördag, till såväl löjrom som fiskpinnar.

Vi konsumenter har också förstått det mousserande vinets stora möjligheter i gastronomiska sammanhang. Jag menar, visst är ett glas champagne en helt sagolik aperitif, men de ljuva bubblorna sitter också som en smäck till mycket i matväg och går alldeles utmärkt att dricka genom en hel måltid.

En annan viktig faktor är att segmentet blir allt mer diversifierat, både vad gäller stilar och priser. Därtill är det en vinstil som även många nyare vinländer börjat satsa på.
Vad gäller produktion är Italien fortfarande den överlägset största producenten av bubbel, och där är det framför allt den så omåttligt populära proseccon som driver försäljningen. Tvåa kommer Frankrike, följt av Tyskland, Spanien och USA. Men även i mindre vinländer kommer det mousserande starkt.
England går till exempel från klarhet till klarhet, och även här i Sverige har allt fler producenter börjat göra bubbel. Dessutom av riktigt hög kvalitet vilket är högst glädjande att se (spana till exempel in Kullabergs Josefinelust 2019 som det fortfarande finns några ex kvar av på den tillfälliga hyllan).

Själv är jag i allra högsta grad i samklang med den globala trenden. Jag dricker betydligt mer mousserande vin idag än för tio år sedan. Och med den uppsjö fantastiska viner från olika ursprung och i olika prisklasser som går att få tag på lär jag knappast sluta med det heller.
Med det lägger jag nyårsbubblet på kylning och säger tack för i år.
Skål och gott nytt år – hörs igen efter nyår!

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons