Annons
X
Annons
X

Ivar Arpi: Man vill skrämma till tystnad

Nyligen hotades en vän till mig som är journalist. Jag satt bredvid när hon läste brevet där det stod att hon bevakades, och skulle fortsätta bevakas i flera år. Tonen var hotfull och budskapet var: Vi vet var du bor och om du inte håller käften kommer du att råka illa ut.

Gårdagens
Uppdrag granskning skildrade näthat som riktas mot kvinnor. För det är framför allt kvinnor som drabbas av nedsättande ord och vettlösa påhopp. Vissa ämnen genererar mer vrede.

Skriver man om Sverigedemokraterna, feminism eller islam kommer reaktionerna som ett brev på e-posten.
Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg medverkade i programmet och har tidigare skrivit om hur hoten mot henne påverkar hennes liv. Även journalister utan politisk profil drabbas, som
SVT:s Anna Hedenmo och Karin Hübinette. Problemet är närbesläktat med de nätdrev som drabbat män som uttalat sig i kontroversiella frågor, som ledarredaktionens Per Gudmundson, eller före detta bloggaren Pär Ström som kritiserade feminism. Men hatet tar sig olika uttryck beroende på vilket kön som drabbas. Hotet om sexuellt våld riktas specifikt mot kvinnor.

Annons
X

Uppdrag granskning gjorde något ovanligt när de konfronterade hatarna. De möttes av halvt menade ursäkter och undanflykter. ”Facebook är liksom bara text och ord som skrivs, alltså jag vet ingenting om henne jag vet inte ens hur hon ser ut, hur hon klär sig”, sade en av killarna.

Att döma av svaren som ”näthatarna” gav i programmet anser de till och med själva att deras ord i ett annat sammanhang hade varit kränkande. Anonymiteten frikopplar den moraliska kompassen som annars hindrar våra lägsta impulser. På nätet blir det ett slags kapprustning i grova förolämpningar.

Med detta sagt bör det understrykas att ett samhälle som värnar öppenhet och yttrandefrihet aldrig kan bli kvitt problemen med hatiska påhopp, provocerande åsikter och osmakliga kommentarer. Hatet går inte att lagstifta bort. Däremot kan tidningar och sajter absolut stänga eller moderera sina kommentarsfält. Det är ingen rättighet att få yttra sig i tidningen.

Men det är skillnad på otrevliga kommentarer och faktiska hotelser. Hoten är olagliga oavsett vilket sätt de framförs på. Därför bör polis och åklagare ta näthot på större allvar.

Våld och hot mot makthavare är systemhotande och nästan 16 procent av politiskt förtroendevalda i Sverige blev någon gång under förra året utsatta för detta eller trakasserier. Det har dock inte så mycket med kommentarsfält eller nätforum att göra.

De reella hoten på nätet behöver behandlas som precis andra hot, eftersom de inte skiljer sig i sak, bara i form. Man vill skrämma meningsmotståndare till tystnad, precis som man försökte med min vän. Kort och gott: Håll käften, vi vet var du bor.

Det hotar vår demokrati om rädslan ökar och färre människor vågar yttra sina åsikter eller utmana olika intressen.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X