Måltidens sociala funktion främjar demokratin

DEBATT När vi samlas runt sill och färskpotatis i helgen är det mer än mat som lockar. En måltid är ett möte, ett sätt att överföra värderingar. Den gemensamma måltiden gynnar helt enkelt demokratin, skriver statsvetarna Leif Lewin och Evelina Stadin.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
”Hipp, hipp, hurra!”. Konstnärsfest på Skagen av P S Krøyer. Verket är här beskuret.

”Hipp, hipp, hurra!”. Konstnärsfest på Skagen av P S Krøyer. Verket är här beskuret.

Foto: GÖTEBORG KONSTMUSEUM.
Annons

Trots att Sverige är det land i världen som har störst andel ensamhushåll är måltider med familjen fortfarande det vanligaste, 82 procent av de tillfrågade åt middag med familjen en gång i veckan eller mer. Det framgår av en nyligen genomförd enkätundersökning. Endast tre procent svarade att de aldrig åt middag med familjen. 26 procent uppgav att de åt middag med någon förening de tillhör en gång i månaden, 58 procent att de åt måltider med kolleger eller studiekamrater flera gånger i veckan.

Det intressanta är att måltidsvanorna påverkar attityderna. Gemensamma måltider har betydelse för demokratin. De som äter tillsammans känner inte bara större tilltro till sina medmänniskor utan också till politikerna och uppvisar även större tilltro till den egna förmågan att influera de förtroendevalda. Också toleransen ökar. 68 procent av de tillfrågade hade inget emot att få en person av annan etnicitet eller religion ingift i familjen, medan 19 procent var emot det, och åter är sambandet med gemensamma måltider positivt. Måltidens socialiserande funktion visar sig intressant nog mera genom ”bridging”, det vill säga genom kontaktskapande med människor utanför den egna gruppen, än genom ”bonding”, det vill säga förstärkning av sammanhållningen inom den grupp man själv tillhör.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons