Annons
X
Annons
X

Måltidens sociala funktion främjar demokratin

DEBATT När vi samlas runt sill och färskpotatis i helgen är det mer än mat som lockar. En måltid är ett möte, ett sätt att överföra värderingar. Den gemensamma måltiden gynnar helt enkelt demokratin, skriver statsvetarna Leif Lewin och Evelina Stadin.

”Hipp, hipp, hurra!”. Konstnärsfest på Skagen av P S Krøyer. Verket är här beskuret.

”Hipp, hipp, hurra!”. Konstnärsfest på Skagen av P S Krøyer. Verket är här beskuret. Foto: GÖTEBORG KONSTMUSEUM.

Trots att Sverige är det land i världen som har störst andel ensamhushåll är måltider med familjen fortfarande det vanligaste, 82 procent av de tillfrågade åt middag med familjen en gång i veckan eller mer. Det framgår av en nyligen genomförd enkätundersökning. Endast tre procent svarade att de aldrig åt middag med familjen. 26 procent uppgav att de åt middag med någon förening de tillhör en gång i månaden, 58 procent att de åt måltider med kolleger eller studiekamrater flera gånger i veckan.

Det intressanta är att måltidsvanorna påverkar attityderna. Gemensamma måltider har betydelse för demokratin. De som äter tillsammans känner inte bara större tilltro till sina medmänniskor utan också till politikerna och uppvisar även större tilltro till den egna förmågan att influera de förtroendevalda. Också toleransen ökar. 68 procent av de tillfrågade hade inget emot att få en person av annan etnicitet eller religion ingift i familjen, medan 19 procent var emot det, och åter är sambandet med gemensamma måltider positivt. Måltidens socialiserande funktion visar sig intressant nog mera genom ”bridging”, det vill säga genom kontaktskapande med människor utanför den egna gruppen, än genom ”bonding”, det vill säga förstärkning av sammanhållningen inom den grupp man själv tillhör.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kort sagt äter vi inte bara för att bli mätta utan också för att knyta vänskapsband. Att bryta sitt bröd med någon har i alla tider varit uttryck för tillit och gemenskap. Med samhällsvetenskaplig terminologi skapar gemensamma måltider ett socialt kapital, som i sin tur främjar demokratin.

    Annons
    X

    Ovanstående data är hämtade från en undersökning som genomförts vid Måltidsakademien, en sammanslutning med uppgift att föra över pengar från näringen och forskningsstiftelser till universitetsinstitutioner ute i landet för att främja kunskap om måltiden ur alla tänkbara aspekter. I Måltidsakademien samlas forskare från vitt skilda discipliner och fakulteter – medicinare såväl som humanister, designkonstens utövare lika väl som kokkonstens mästare. Den aktuella undersökningen har utförts av statsvetare i Uppsala.

    För 20 år sedan tog demokratiforskningen en ny vändning (eller nygammal vändning, inom statskunskapen är det sällan som någonting är helt nytt under solen). Forskare som Robert Putnam, Elinor Ostrom och Robert Axelrod visade att demokratin fungerar bäst i samhällen med ett blomstrande föreningsliv och återkommande möten. Sammanslutningarna behöver inte ha uttalat samhälleliga syften. Det viktiga är att människor över huvud taget sluter sig samman för att samarbeta om någonting. Medlemskap i Norditaliens kyrkokörer främjar demokratin, den misstro och främlingsfientlighet som Siciliens maffia sår bland människor motverkar den.

    Men hur uppstår i sin tur ett socialt kapital? Det är här måltiden kommer in. Måltiden erbjuder en mötesplats, där människor lär sig att umgås med varandra och utvecklar sympati för varandra.

    Men även om ensamätarna med odemokratiska attityder är ganska få i vårt land utgör de naturligtvis ett stort problem. Den nya individualismen har en baksida. Det finns en isolationism i det moderna samhället, som gynnas av teknikutvecklingen i form av nätet, tv, mobilen.

    Vad har varit mera avhånat i skönlitteratur och biografier än de gammaldags familjemiddagarna med sina kalvstekar, det sociala förtryckets symbol? Våra forskningsresultat manar här till försiktighet. Det gäller att noga tänka efter vilka inslag i våra traditioner som är värda att bevara och vårda, så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet, lika litet som att vi får låta den nya tekniken bli vår herre istället för vår tjänare. Förtroende, demokratins premiss, kan bara byggas upp genom att praktiseras och härvidlag framstår måltiden som en oöverträffad mötesplats. Näthataren återfinns bland dem som sitter för sig själva med hamburgaren framför datorn och svarar att de sällan eller aldrig deltar i några gemensamma måltider.

    Senaste kulturquizarna

    Vilken var Portugals sista koloni?

    quiz.svd.se

    När mördades Gustav III?

    quiz.svd.se

    Vad orsakade naturkatastrofen?

    quiz.svd.se

    Vem ville dö i ”Jedins återkomst”?

    quiz.svd.se

    Vilka var deras gangsternamn?

    quiz.svd.se

    Leif Lewin & Evelina Stadin

    Annons
    Annons
    X

    ”Hipp, hipp, hurra!”. Konstnärsfest på Skagen av P S Krøyer. Verket är här beskuret.

    Foto: GÖTEBORG KONSTMUSEUM. Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X