Annons

Katrin Westman, ”Avhängda mantlar”Målningar som behöver att vi förlorar oss i dem

Katrin Westman, ”Musslor”, 2016.
Katrin Westman, ”Musslor”, 2016. Foto: Galleri Andersson/Sandstrom

Att säga att en konstnär arbetar ”abstrakt” är inte att säga särdeles mycket. Begreppet rymmer så många motstridiga uttryck att det knappast förpliktigar till något. Men det kan också vara att säga för mycket. Bara för att du som betraktare omedelbart inte kan avläsa ett motiv, betyder det inte att målningen är abstrakt.

Publicerad

Spännvidden inom det abstrakta måleriet blir tydlig när man betraktar Katrin Westmans och Christina Ekstrands pågående utställningar i gallerikvarteren vid Hudiksvallsgatan. Inte för att de spretar åt olika håll rent visuellt. Tvärtom så ägnar sig både Westman och Ekstrand åt ett informellt hållet måleri där färgfälten går in och ut ur varandra på ett vis så att färgen avslöjar handens rörelse. Ändå är det två väldigt olika konstnärskap som möter på galleri Andersson/Sandström och SPG.

Katrin Westman examinerades nyligen från Umeå konsthögskola och är den av de två som visar som visar mest attityd visavi måleriets tradition. Westman väjer inte för det storslagna utan låter obekymrat en svit målningar fylla ett helt väggparti från golv till tak, där dukarna ligger kant i kant likt en enorm mosaik. Penselföringen är yvig och gestiken lika varierande som djärv. Var och en för sig ser dukarna ut att vara spontant utförda, men när de presenteras tillsammans får jag mer en känsla av att jag tittar på en svit noga övervägda tester, som om konstnären undersöker olika metoder och samtidigt gör detta testande till sitt uttryck.

Katrin Westman, installationsvy.

Foto: Galleri Andersson/Sandstrom Bild 1 av 2

Christina Ekstrand, ”Darkgreen-red”, 2016.

Foto: SPG Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons