Annons
X
Annons
X

Malmöskola gör eleverna till proffs på källkritik

Hårt politiskt vinklade nyheter och ”alternativa fakta” har gjort att källkritiken hamnat i rampljuset. SvD har besökt Möllevångsskolan i Malmö, där lärare arbetar med kritiskt granskande från första skoldagen.

Källkritik på schemat
Calle Ranmo och Peter Johansson övar på källkritik tillsammans med eleverna.
Calle Ranmo och Peter Johansson övar på källkritik tillsammans med eleverna. Foto: OLA TORKELSSON

MALMÖ En elev står framför klassrummets whiteboard. Upprört berättar hon hur USA har börjat fängsla och avrätta alla rödhåriga personer.

– Hon säger det med sådan inlevelse. Jag kunde inte förstå var hon fått det ifrån, säger läraren Peter Johansson.

I höstas fick nyheten om clownattacker en elev att vägra gå till skolan, nu skapar Donald Trump oro hos barnen.

Annons
X

Spridningen av godtycklig statistik, politiskt hårdvinklade nyheter och ibland rena osanningar har fått Möllevångsskolan i Malmö att aktivt styra mer av verksamhetens fokus till källkritik. När tidningen Metro dessutom gick ut med att de instiftar den 13 mars till Källkritikens dag var det självklart för F-9-skolan att vara med och lyfta ämnet ytterligare.

Rektorn Andreas Katsanikos fingrar på sin röda slips och skrattar.

– Några elever sa att jag ser ut som Donald Trump i dag. Trump har faktiskt hjälpt oss i vårt källkritiska arbete. Att Facebook nu också hängt på och vill sätta igång ett arbete i källkritik är tacksamt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Under presidentvalskampanjen fanns det alltid något att granska, berättar IKT-pedagogen Cecilia Andersson, ansvarig för it-verksamheten på skolan och lärare i årskurs 7–9.

    Där får eleverna aktivt fundera på frågor som: Vem står bakom informationen? Varför säger personen det här? När är det skrivet? Kan du jämföra med en annan källa?

    – Vi lyfte till exempel det som kallades för pizzagate, när någon påstod att det stod i ett av Hillarys mejl att hon hade en barnsexhandel i en pizzeria. Det öppnade för ett fantastiskt sätt att granska källor.

    Tillsammans med skolbibliotekarien Elisabet Niskakari har hon tagit fram arbetsmaterial till alla lärare inför Källkritikens dag, delvis helt nya övningar från Skolverket, men också sådant de gjort själva. De har även skapat en mall som eleverna ska få varje gång de skriver ett arbete.

    Där får eleverna aktivt fundera på frågor som: Vem står bakom informationen? Varför säger personen det här? När är det skrivet? Kan du jämföra med en annan källa?

    – De ska aldrig använda en källa utan att fundera över om den är bra, det ska bli en vana, säger Cecilia Andersson.

    – Kritiskt tänkande måste genomsyra allt sedan de är små. Och vi arbetar bara med nytt material, läroböckerna blir snabbt omoderna, inflikar Elisabet Niskakari.

    Thomas Nygren är didaktiklektor vid Uppsala universitet, specialiserad på källkritik och digitala medier. Han berättar att en kombination av urval av texter och hur lärare lägger upp undervisningen har visat sig vara avgörande för elevernas kritiska förmågor.

    – Lärarens insats är jätteviktig för att hjälpa eleverna att se hur informationen är vinklad. Det är bevisligen svårt att kritiskt granska information, men bra undervisningsmaterial och lärarstöd kan ha mycket positiva effekter på elevernas kritiska tänkande.

    I december 2016 släppte hans kollegor vid Stanford, USA, en forskningsrapport om kritisk nyhetsläsning på nätet. Ingången var att titta på hur historiker gör och få elever att tänka likadant.

    Resultatet visade att även historiker gick bet i de nya medierna.

    – När du ställs inför informationen spelar det liten roll om du är elev på mellanstadiet eller professor på universitetet, du har fortfarande svårt att automatiskt granska och skåda felaktiga och lögnaktiga budskap.

    I maj presenterar han och föreningen Vetenskap och allmänhet ett nytt källkritiskt verktyg för svenska ungdomar som heter Nyhetsvärderaren. Unga blir forskningsassistenter genom att hjälpa till att kategorisera nyheter i deras flöden och får samtidigt lära sig granska nyheter.

    Ska vi ha en värld som är baserad på trovärdighet måste vi också lära oss att vissa uppgifter är värda mer än andra.

    Thomas poängterar ändå vikten av bildning i ämnen som samhällskunskap och historia för att till exempel förstå högerextrema rörelser på ett strukturellt plan.

    – Det har varit en problematik att en digital kompetens ses som fristående från annan kunskap. Det är bra med olika åsikter, men ska vi ha en värld som är baserad på trovärdighet måste vi också lära oss att vissa uppgifter är värda mer än andra. Och de vilar på de kunskaper man byggt upp genom många år.

    Nästa steg för Möllevångsskolan är att föra in källkritiken naturligt i alla ämnen, berättar Andreas Katsanikos.

    – Det ska genomsyra hela vår verksamhet. Precis som språkutvecklarmål ska vi även ha ett källkritiskt mål, oavsett ålder och ämne.

    Peter Johansson undervisar mellanstadieelever i alla ämnen utom engelska och har på så vis en naturlig ingång till att länka olika teman till nyheter över ämnesgränserna.

    Historien om flickan som trodde att USA börjat avrätta rödhåriga kommer från en lektion för tio år sedan. Hon skulle presentera en nyhet, som i stället visade sig vara händelseförloppet i en ny musikvideo av artisten MIA.

    Peter har gett sina elever i uppgift att leta fram och presentera en nyhet varje fredag i elva års tid. Viktigast är att eleverna granskar källorna.

    – Just nu är källkritiken på tapeten, men för mig handlar det om att alltid vara kritisk mot makten. Det var skälet till att jag blev lärare från början.

    Annons

    Calle Ranmo och Peter Johansson övar på källkritik tillsammans med eleverna.

    Foto: OLA TORKELSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X