X
Annons
X
Recension

Alla tingen Malin Elgán sätter analysen i rörelse

En dansföreställning som ger inblick i ett stillsamt undersökande av en arbetsprocess med rörelsen i centrum. Malin Elgáns nya verk blir en meditativ resa i ett särpräglat koreografiskt universum.

Elise Brewer och Pär Andersson (i bakgrunden) i ”Alla tingen” av Malin Elgán. Foto: Ulf Lundin
Läs mer om Scenvåren 2019

Det är som om de fem dansarna i ”Alla tingen” genomgående försöker känna in platsen de befinner sig på. Bitvis är det nästan meditativt, bitvis lite mer distanserat men hela tiden observerande och närvarande. Musikurvalet, speciellt Carla Dal Fornos sprött elektroniska och sorgsna låtar, bidrar mycket till att skapa den eftertänksamma stämning som präglar ”Alla tingen”.

Även om utgångspunkterna för det drygt två timmar långa verket kan kännas teoretiska är det fascinerande att följa det som faktiskt händer när olika koreografiska redskap och rumsligheter plockas isär för att sammanfogas på nytt. För trots att verket är uppbyggt som en loop utan egentlig början eller slut finns det ett narrativ och en fin dramaturgisk växling mellan det återhållna och det i sammanhanget mer uppsluppna.
Som när dansarna växlar mellan sina mer aktiva och passiva positioner och sitter på huk i scenens utkant, eller när de fullt synligt läser instruktioner i de till synes individuellt nedskrivna manusen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X