Annons
X
Annons
X
Ledare
Op ed

Malala Yousafzai personifierar kampen om islams framtid

OP-ED ELI GÖNDÖR

Malala Yousafzai är flickan som kämpar för flickors rätt till utbildning och därför sköts i huvudet av talibaner den 9 oktober 2012 då hon var 15 år. Efter mordförsöket transporterades hon till England där hon räddades. Nyligen publicerades hennes bok
I am Malala och vid det här laget har hon även hunnit gästa några välkända tv-soffor. Malala Yousafzai berör djupt och imponerar på samma gång.

Samtidigt är Malala en del av en oorganiserad rörelse som kämpar om islams framtid i muslimska omgivningar både inom och utanför Europas gränser.

Kampen om islam är inte ny. Men en lavinartad ökning av utbildning och läskunnighet har bidragit till att allt fler muslimer sedan 1980- talet, ifrågasätter sitt förhållningssätt både till religionen och till religiösa hierarkier. Islams traditionella strukturer har därmed brutit samman och lämnat efter sig ett vakuum där många tävlar om att ha den rätta tolkningen av islam. I någon mening innebär det också en avislamisering av islam framför allt för att individualiseringen strider mot den traditionella synen på islam som en homogen gemenskap eller ett folk, ”ummah”.

Annons
X

Den nuvarande kraftmätningen innebär en uppgörelse som i första hand påverkar och är riktad mot muslimer i världen. Radikala, ofta våldsamma och bakåtsträvande grupper gör allt för att övertyga världens muslimer om att man dels skyddar dem, dels värnar om islams värdighet och heliga skrifter mot attacker från en hänsynslös och ogudaktig västvärld. För varje nedlåtande uttalande om muslimer som grupp får de vatten på sin kvarn och nya anhängare. De är dessutom väl insatta i vad medier i väst söker efter och hur västs rädslor och fördomar ser ut.

Dessa möts av en kraftfull oorganiserad rörelse av kvinnor vars påträngande närvaro i offentligheten inte längre kan ignoreras och inte sällan får stöd av män inom familjen. Genom sitt agerande flyttar kvinnorna sakta fram sina positioner. Det leder till att sociala koder omförhandlas och att radikala gruppers sanningsanspråk hotas i allt större utsträckning. Yngre flickor får därigenom förebilder som tidigare inte funnits och en trend har skapats som ingen kan stoppa.

Hur islams framtid kommer att se ut avgörs naturligtvis i första hand av muslimer. Dock har även omvärldens reaktioner och åsikter betydelse. I princip finns det två möjligheter för den som betraktar konflikten utifrån.

Den ena är att lyssna på dem som skriker högst i bakåtsträvande syfte, skrämmas av irrationella hot och be om ursäkt i tid och otid.

Den andra är att alliera sig med Malala och hennes väninnor. De vill utbilda sig och leva ett liv som andra människor i ett öppet samhälle, men samtidigt vill många av dem lika självklart kunna slå vakt om sin religiösa identitet.

Eli Göndör är fil dr i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern. Han är redaktör för boken ”Religionen i politiken” (Timbro 2013).

Eli Göndör

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X